Lina Brustad ny kanslichef på Anhörigas Riksförbund

Lina Brustad är utbildad gymnasielärare och har bl.a. under 12 år arbetat på Studieförbundet Vuxenskolan. Hon har senast varit doktorand vid Göteborgs universitet, där hon skrivit om folkbildning och sociala rörelser. Lina är också författare, och gav i våras ut boken ”Humlesäcken”, som handlar om hennes erfarenheter som anhörig när hennes man drabbade av en hjärntumör. Lina tillträder tjänsten den 9 oktober.

-Vi är väldigt glada för att vi får en kanslichef med så gedigna kunskaper om ideell sektor och föreningsverksamhet. Det är förstås extra värdefullt att hon också har personlig erfarenhet som anhörig. Det gör att hon blir ännu mer trovärdig i förbundets kamp för bättre villkor åt anhöriga, säger Ann-Marie Högberg, förbundsordförande i Anhörigas Riksförbund

-Jag ser fram emot att tillsammans med medarbetare, medlemmar och förtroendevalda få arbeta med att förbättra anhörigas situation. Jag vet ju hur tufft det kan vara säger Lina Brustad, nyutnämnd kanslichef på Anhörigas Riksförbund.
För mer information kontakta

Ann-Marie Högberg

Tel 0708-79 00 93

Lina Brustad

Tel 073-260 08 90

Vad är anhörigstöd?

Foto: Hidvi Group

Anhöriga står för en mycket stor del av vården av närstående. Att vårda en närstående kan ge glädje, men ibland kan man som anhörig själv behöva stöd.

Det är kommunen som enligt socialtjänstlagen (SoL) är skyldig att erbjuda olika former av stöd åt anhöriga som vårdar sina nära. Vilken typ av stöd man kan få skiljer sig mellan olika kommuner.

2009 skärptes socialtjänstlagen från att kommunerna ”bör” erbjuda stöd till anhöriga till det mer förpliktigande ”ska” – socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Man slår även fast att anhörigstödet ska vara individuellt och flexibelt.

Exempel på anhöriga som har rätt till stöd:

  • anhöriga till personer med fysisk funktionsnedsättning
  • anhöriga till personer med psykisk funktionsnedsättning
  • anhöriga till personer med utvecklingsstörning eller annan intellektuell funktionsnedsättning
  • anhöriga till personer med långvarig psykisk sjukdom
  • anhöriga till personer med långvarig eller kronisk fysisk sjukdom
  • anhöriga till personer med missbruks- och beroendeproblematik
  • föräldrar till barn under 18 år med någon av ovanstående sjukdom eller funktionsnedsättning
  • föräldrar till vuxna barn med någon av ovanstående sjukdom eller funktionsnedsättning
  • vuxna barn till person med någon av ovanstående sjukdom eller funktionsnedsättning.

Utöver det offentliga stödet finns många organisationer och föreningar som erbjuder anhörigstöd.

Individuellt vad man behöver

Endast anhöriga kan definiera vad anhörigstöd är. Behovet av stöd ser olika ut beroende på många olika saker. Anhöriga känner ofta bäst själva vad för sorts stöd som skulle kunna underlätta vardagen.

Anhörigstöd kan vara många olika insatser som direkt eller indirekt riktar sig till den som ger stöd eller vård till en närstående. Direkt anhörigstöd kan vara samtalsgrupper, information, ekonomisk ersättning för förlorad arbetsinkomst och avlösning exempelvis. Indirekt anhörigstöd skulle kunna vara hemtjänst, korttidsboende och bostadsanpassningar.

Ska underlätta

Tanken är att anhörigstödet ska underlätta den anhöriges vardag, fysiskt, psykiskt och socialt. Stödet ska också bidra till en ökad livskvalité och välbefinnande för anhöriga och de som vårdas. Även om lagstiftningen som berör anhörigas rättigheter till stöd har skärpts behöver det göras mer för att anhöriga ska få en starkare position i samhället.

I en del kommuner upprättas skriftliga anhörigstödplaner för anhöriga. Det sker i samtal med anhöriga och ansvarig för anhörigstöd inom kommunen där individuella behov och insatser identifieras.

Läs Socialstyrelsens vägledning Stöd till anhöriga, som riktar sig till Sveriges kommuner.

Källa: www.anhorighandboken.se

Sommarlov!

Trots ett lite lätt förvirrat väder, är nu sommaren äntligen på ingång. Vi i styrelsen vill passa på att önska er alla en glad midsommar och en fortsatt solig sommar!

Den 14 juni och 23 augusti har ett sommarcafé öppet kl.12-15 på Anhörigcenter, Karl Gustavsgatan 63.

Vi ses på nästa medlemsmöte den 31 aug.

Ta hand om varandra

Soliga sommarhälsningar

Styrelsen

 

 

Anhörigcenters vårprogram!

Våren kommer med stormsteg!

Här hittar du Anhörigcenters vårprogram – de olika programpunkterna finns även under Aktiviteter här på föreningens hemsida. Men det kan ju tänkas att du vill dra ut programmet för just ditt Anhörigcenter och sätta på kylskåpet?

Då hittar du det här:

Centrum-Majorna-Linné

Hisingen

Väster

Örgryte-Härlanda

Öster

Mindfulness bra hjälp för anhöriga

Erika Andersson driver företaget Erikas taktila stunder i Istorp, Västra Götaland och leder bland annat anhöriggrupper i mindfulness.

Som anhörig har man ofta tankarna hos sin närstående. Man oroar sig, funderar och planerar. Med hjälp av mindfulness kan du hitta ett inre lugn och få redskap för att bemästra vardagen.

Erika Andersson är mindfulness-instruktör och har lett fyra grupper med anhöriga genom Kungsbacka anhörigstöd. Hon har en bakgrund inom äldreomsorgen, men för tolv år sedan kände hon för en förändring och hon beslutade sig för att läsa komplementär alternativmedicin vid Akademi Båstad Yrkeshögskola. Sedan sin examen har hon även utbildat sig till taktil massör och mindfulnessinstruktör och i dag arbetar hon enbart i det egna företaget Erikas taktila stunder i Istorp.

Erika förklarar begreppet mindfulness med att det handlar om att rikta sin uppmärksamhet till här och nu.

– Man blir hela tiden störd av sina tankar. Hela samhället går också i en väldig fart och du har autopiloten på hela tiden. Mindfulness handlar om att landa här och nu, med avsikt. Du stannar upp och riktar din uppmärksamhet inåt, säger Erika Andersson.

Ville göra det enkelt
Som anhörigvårdare har man ofta ett hektiskt schema och man gör allt i sin makt för att se till att den närstående har det bra och får den vård hen behöver. I hela den här vårdkarusellen är det lätt att man sätter sina egna behov åt sidan, att man glömmer ta hand om sig själv.

– När jag fick frågan om att ha en mindfulnesskurs för anhöriga så bestämde jag mig för att göra det enkelt för dem. Istället för att be dem meditera en halvtimme varje dag så gav jag dem vardagsövningar, säger Erika Andersson.

– Det här med att diska, städa och tvätta till exempel, det gör alla. Det var något som jag upplevde att de kände var saker som bara måste göras. Så jag gav dem i uppgift att göra dessa saker lite långsammare och exempelvis bli medvetna om det varma vattnet runt händerna när de diskade.

Inget är rätt eller fel
Erika pratar också mycket om vikten av att medvetet koppla av hemma, att ta sig en stund då man gör något bara för sin egen skull. Man kan lösa sudoku eller korsord, läsa en tidning eller sticka.

– Det finns ingenting som är rätt eller fel. Det gäller att visa uppskattning för sig själv och känna att det här är bra för mig. Det gäller också att våga pröva och ge sig själv tillåtelse att ta de här stunderna, eller kanske gå på det där symötet, för att orka vara en bra anhörig.

– Och när man känner att man inte hinner, det är då man behöver det som mest.

På vilket sätt påverkas man egentligen positivt av mindfulness?
– Du blir lugnare till både kropp och själ och får större tålamod. Det sänker stresshormonet i kroppen och du får större acceptans för situationen och lär dig se möjligheter. Vi kanske inte kan åka till Gran Canaria två gånger om året, men istället kanske vi kan åka till Halmstad på ett spa?

Vad kan vara en bra början?
– En bra början är att medvetet koppla av hemma. Göra en egen liten hörna och bestämma att när jag sätter mig i den där fåtöljen, när jag tänder den lampan, då är det min tid.

God fortsättning på det nya 2017!

Än en gång har det gamla året gett plats för det nya, med nya löften och förhoppningar!

Styrelsen tänker på sina medlemmar och alla andra anhöriga och hoppas kunna ge stöd och inspiration samt medverka till förändring under 2017.

Rhododendrons knoppar har trots allt ett budskap om vår!

Om du vill uppdatera dig i anhörigfrågor så finns här nedan några länkar som kan vara till nytta.

Årets första medlemsmöte hålls som vanligt sista torsdagen i månaden, alltså torsdag 26 januari kl 17.30 i Anhörigcenters lokal på Karl Gustavsgatan 63.

Samtalsgruppen som startade i höstas övergår från att ha varit en öppen grupp till att bli en fast grupp ledd av Bibi. Vi ses första gången torsdag 19 januari kl 16.00. Alla som varit med under hösten vid ett eller flera tillfällen är varmt välkomna!

Om du har behov av att vara med i en grupp där samtalet om att vara anhörig står i focus – hör av dig till vår ordförande Lena Hultén!

Årets Anhörigriksdag infaller 9-10 maj, som vanligt i Varberg.

Följ vår hemsida och Facebook där vi informerar om olika aktiviteter som rör föreningens och dess medlemmar.

Så går vi mot ljusare tider och styrelsen önskar alla en god fortsättning på det nya året!

Så här påverkas vi av stress

Vägledning till kommun 5 kap §10

Riktlinje för anhörigstöd 2016

Julen är snart här!!

Det är bråda dagar, mycket att ordna med inför julen, inte bara för er själva utan även för era närstående.

Styrelsen sänder er alla varma tankar och hoppas att ni får en

GOD JUL

och ett

GOTT NYTT ÅR!

 

Nyhetsbrev 9 från Nka

Dags igen för nyheter från Nka! Läs nedan!

nyhetsbrev-9

 

683

Representantskapsmöte i HSO

Den 14 oktober hade HSO ett av sina två representantskapsmöten för hösten. Vi var 31 representanter från olika föreningar.

Efter sedvanlig inledning redogjorde Samverkansgruppen för fysisk tillgänglighet som representerades av Erik Johansson Lönnroth för samverkansgruppens arbete. Organisatoriskt är samverkansgruppen kopplat till Göteborgs stads centrala råd för funktionshinderfrågor (GRF). Fem personer representerar handikapprörelsen i gruppen som 10 gånger per år träffar tjänstemän från stadens förvaltningar som Fastighetskontoret, Trafikkontoret, Stadsbyggnadskontoret och Park och Natur.

Frågorna är centrala och övergripande och det kan t ex röra sig om gatubeläggning, promenadstråk, belysning, lekparker och allt annat som inbegrips i stadsplanering och stadsbyggnadsprojekt. Tester och rundvandringar ingår i arbetet. Begreppet ”enkelt avhjälpta hinder” är centralt i sammanhanget. I början av innevarande mandatperiod (2014-2018) slog politikerna fast att just enkelt avhjälpta hinder skulle vara åtgärdade under mandatperioden. I 2017 års budget är skrivningen borta. Erik presenterar detta faktum som ganska typiskt för hur förutsättningarna för påverkan kan se ut. Han påpekar dock att representanterna har en bra dialog med förvaltningarna i samverkansrådet och att arbetet där trots allt genomsyras av att handikapprörelsen brukar få gehör för sina frågor.

Pia Emanuelsson, ombudsman på HSO och en av representanterna i samverkansgruppen, uppmanar föreningarna att skicka frågor som rör stadsbyggnad och fysisk tillgänglighet till representanterna. Det går utmärkt att skicka frågor till HSO:s kansli via e-postadress info@gbg.hso.se så vidarebefordras de till samverkansgruppen.

Det rådde lite förvirring kring alla råd men på nästa representantskapsmöte den 14 november presenterar HSO de kommunala råden mer utförligt.

 

Aktuella intressepolitiska frågor
Ippsepp Meyer inleder med att uppmana medlemsföreningarna att ta med intressepolitiska frågor som föreningarna själva arbetar med till representantskapsmötena. Därefter redogör hon för frågorna som för närvarande är aktuella i Göteborg:
Förslag att införa LOV inom Daglig verksamhet – Några föreningar har svarat på remissen liksom Göteborgs Stads råd för funktionshinderfrågor (GRF). HSO har deltagit i och skrivit under GRF:s remissvar, men har dessutom skickat ett eget.
Skolfrågor – Staden undersöker de övergripande konsekvenserna av att införa en centraliserad skola. Konkret skulle det innebära att stadsdelarna fråntas ansvaret som i så fall istället läggs på en central skolnämnd. GRF:s skolgrupp jobbar nu bland annat med den fysiska tillgängligheten i skolan.
Trafik – GRF förordar att Göteborgs Stad inrättar ett Trafikråd under den nya Trafiknämnden samt behåller det befintliga rådet i Färdtjänstutskottet.
HSO har besvarat en remiss om regionens trafikförsörjning.
Självförvaltningsrådet – Här är det aktuellt att utforma rådets förslag på ny arbetsordning. Arbetet ska resultera i ett tjänsteutlåtande som tas upp i Social resursnämnd.
Brukarrevisionen – Här sker brukarnas egna kontinuerliga utvärdering av kvalitén i gruppbostäder och daglig verksamhet. Ett pågående projekt handlar om att utveckla verksamheten för människor utan tal.

Jämlikt Göteborg – Det här är en skrivelse från Social Resursförvaltning som ska genomsyra hela Göteborgs Stad. Förvaltningen har bett om hjälp med att lista relevanta parametrar för att mäta jämlikhetsgraden. GRF har svarat att sådana parametrar redan har tagits fram i Göteborgs Stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning.
Friluftsprogram – HSO har besvarat en remiss om Göteborgs Stads friluftsprogram.

Ippsepp poängterar att medlemsföreningarna kan skicka angelägna frågor till HSO:s kansli: info@gbg.hso.se för vidarebefordran till de grupper där HSO har ledamöter

Så avslutades mötet. Långt och innehållsrikt, mycket nytt för mig! Men intressant!

683

 

Göteborgs Stads riktlinjer för anhörigstöd

I början av 2016 reviderades Göteborgs stad riktlinjer för anhörigstöd. Det finns anledning att ännu en gång aktualisera vad som står där. Vi anhöriga behöver vara pålästa och kunna bevaka våra rättigheter. Det är också en av Anhörigföreningens mål att kunna förmedla denna kunskap till medlemmarna.

Den 25 oktober kl 18-20 bjöd HSO Göteborg och LaSSe Brukarstöd in till en träff på Dalheimers hus, Dalheimersalen där Louise Odengard och Gisela Askne från stadsledningskontoret och Ann Malmsten, anhörigkonsulent, berättade om de nya riktlinjerna, om stödets innehåll och hur staden praktiskt arbetar med stödet. Ca 40 personer hade samlats för att lyssna, lära och reflektera! Vi var fem stycken från Anhörigföreningen.

Louise och Gisela berättade att de varit ute i alla tio stadsdelsnämnderna för att förankra riktlinjerna. De är förankrade i ledningen men hur nämnderna sedan väljer att implementera dem vet vi ingenting om, det är upp till varje stadsdelsnämnd, sa de.

Efter pausen fanns tillfälle till frågor. Vi fick frågan om vi bedriver intressepolitik i vår förening. På det kunde vi svara ja och vi berättade bl a om vår intention att få till ett anhörigråd i staden. Det bör finnas likaväl som ett pensionärsråd och ett funktiomshinderråd.

Det är otroligt viktigt att vi är en blåslampa på stadsdelsnämnderna att de verkligen lever upp till vad som står i riktlinjerna! Ni vet väl om att man via nätet (och även via blankett) kan klaga och komma med synpunkter på sin stadsdel när man inte är nöjd? Jag tycker vi ska använda oss av den möjligheten! Ju fler vi är dess bättre! Så – läs på och lär dig riktlinjerna så du vet vad du har rätt till!

Riktlinje för anhörigstöd 2016

Gisela Askne och Louise Odengard presenterar riktlinjerna.

Gisela Askne och Louise Odengard presenterar riktlinjerna.