Juristhjälp

Visste du att när du är medlem i Anhörigföreningen Göteborg är du också medlem i Anhörigas Riksförbund och då har du tillgång till juristhjälp!

Erik Ward träffas varje torsdag 13-16.30 på telefon 0708-285486

 

Rapport från en lokalförening

Händer det något i vår förening? Javisst! Här kommer en rapport från Anhörigföreningen Göteborg om våra aktiviteter under en dryg vecka i skiftet oktober/november.

Måndag: Idag var det möte i SU-psykiatrins Inflytanderåd där Jaana representerar oss. Inflytanderådet har fem möten per år. Det leds av verksamhetssamordnare inom psykiatrin och deltagare är brukarföreningarna. Vi är medlemmar och är med för att lyfta anhörigperspektivet.

På kvällen var Lena E på en föreläsning på Majornas bibliotek.  Rubriken på föreläsningen var ”Att leva med ångest och självskadebeteende”. Elena Orrlöv berättade om den inre stress som gav henne ångest första gången i tonåren och ledde till flera självskadebeteenden.
Lena E berättade om Anhörigföreningen och såg till att biblioteket fick våra broschyrer

Tisdag: På dagen hade Bibi, Per Johan och jag arbetsmöte på Anhörigcenter på Kapellplatsen inför förändringar i styrelsen och tankar inför framtiden. Så bra att vi får använda Anhörigstöds lokaler för våra möten!

På kvällen var det föreläsning i vardagsjuridik på Studieförbundet Vuxenskolan. Föreläsningen var en del av kursen ”Vad händer min son/dotter när jag inte längre finns”. Tre medlemmar går kursen och flera andra medlemmar lyssnade på föreläsningen. Anhörigföreningen var en av medarrangörerna och vi hade med oss broschyrer och rollup och talade om föreningen.

Onsdag: På förmiddagen deltog Bibi i ett uppföljningsmöte efter en utbildningsdag som ägde rum den 16/10 och där temat var sekretess och samverkan. Psykiatri psykos hade bjudit in samverkansparter inom kommun och landsting för att underlätta frågor som rör anhöriga. Anhörigföreningen och IFS fick lägga grunden för dagens teman med berättelser ur medlemmars liv och svårigheter i kommunikation med psykiatrin. Det var andra heldagen på tema samverkan och på uppföljningsmötet diskuterades hur fortsättningen ska se ut.

Torsdag: På eftermiddagen hade vi styrelsemöte i föreningen med rapportering från arbetsgruppen.

Senare på dagen föreläste Bibi och Jerker, som är anhörigkonsulent i västra Göteborg, i en undersköterskeutbildning på temat ”Anhörigas betydelse i vården”. Bibi och Jerker inbjuds regelbundet till utbildningen och deras medverkan är mycket uppskattad bland eleverna, för vissa blir det ett nytt sätt att tänka!

På kvällen samma dag var jag på Sahlgrenska sjukhusets Strokeenhet för att medverka i del fyra av deras strokeutbildning, tema ”Anhöriga”. Utbildningen ges två gånger om året och Anhörigstöd, Anhörigföreningen, Strokeföreningen och Hjärnkraft får berätta om vilket stöd som finns för anhöriga. Stort intresse och bra gensvar.

Måndag: Den här dagen startade Kulturvecka i Centrum och vi hade fått ett tiotal biljetter till invigningen, som ägde rum på Göteborgsoperans lilla scen. Stadsdelsnämndens ordförande Anna Sibinska invigde och sedan sjöng opera och- musikalsångerskan Åsa Fång om ”Edith Piaf och kärleken”. Fantastiskt framförande och vi njöt i fulla drag!

 

 

 

 

Tisdag: På kvällen var jag inbjuden till en anhörigträff på APIH i Högsbo. APIH är en öppen- och slutenavdelning inom Psykiatri Psykos. Ett tjugotal anhöriga kom, personalen presenterade sig och sin verksamhet och jag talade om Anhörigföreningen och om det stöd som kommunen erbjuder anhöriga. Vi avslutade med filmen ”Vem hjälper dem som hjälper?” och fick en väldigt bra diskussion. En lyckad kväll och kanske fler medlemmar?

Många möten, många tillfällen att lyfta anhörigfrågan som på senare tid fått en allt större aktualitet och som allt oftare dyker upp i olika sammanhang inom kommun och landsting. Föreningen växer och vi ser att det finns ett väldigt stort behov. Så roligt, men också en stor utmaning.  Vi har flera aktiva medlemmar, men vi behöver vara ännu flera!

Vill du vara med?

Det kan handla om att uppdatera hemsidan, att skriva på Facebook och Twitter, att hjälpa till med administrativa uppgifter, att representera föreningen i olika sammanhang eller att bidra praktiskt vid medlemsmöten och andra föreningsaktiviteter. Vi välkomnar även dig som kanske vill skriva insändare, bidra till samhällsdebatten eller kanske har du en annan idé?

Du kommer att möta andra engagerade människor som liksom du har erfarenhet av att vad det innebär att vara anhörig.

Välkommen att höra av dig!

Lena Hultén

Anhörigföreningen Göteborg

info@anhoriggbg.se eller 0735-28 98 28

 

 

Öppet hus för anhöriga

Så stod det på inbjudan som gick ut till anhöriga till patienter på APIH, Avancerad Psykiatri i Hemmet. Enheten är en integrerad öppenvårdsmottagning och slutenvårdsavdelning (SLÖP) inom
Psykiatri Psykos/Sahlgrenska Universitetssjukhuset. De arbetar utifrån vårdprogrammet Integrerad
Psykiatri där alla patienter får en case manager.

Anhörigföreningen var inbjuden att berätta om föreningen, och ett tjugotal anhöriga var där. Personalen hälsade välkommen och kuratorerna berättade om de olika behandlingsmetoder som avdelningen har och som alla syftar till en god rehabilitering och återhämtning.

Jag fick berätta om Anhörigföreningen och det kommunala Anhörigstödet (som inte alla kände till). Vi tittade på filmen “Vem hjälper den som hjälper?”, en kort film om bemötande inom psykiatrin. Filmen gav en bra diskussion kring bl a sekretess och boendestöd.

Det var en givande träff som förhoppningsvis gav anhöriga nya kunskaper och energi. Kanske också några nya medlemmar i föreningen…

 

Lina Brustad ny kanslichef på Anhörigas Riksförbund

Lina Brustad är utbildad gymnasielärare och har bl.a. under 12 år arbetat på Studieförbundet Vuxenskolan. Hon har senast varit doktorand vid Göteborgs universitet, där hon skrivit om folkbildning och sociala rörelser. Lina är också författare, och gav i våras ut boken ”Humlesäcken”, som handlar om hennes erfarenheter som anhörig när hennes man drabbade av en hjärntumör. Lina tillträder tjänsten den 9 oktober.

-Vi är väldigt glada för att vi får en kanslichef med så gedigna kunskaper om ideell sektor och föreningsverksamhet. Det är förstås extra värdefullt att hon också har personlig erfarenhet som anhörig. Det gör att hon blir ännu mer trovärdig i förbundets kamp för bättre villkor åt anhöriga, säger Ann-Marie Högberg, förbundsordförande i Anhörigas Riksförbund

-Jag ser fram emot att tillsammans med medarbetare, medlemmar och förtroendevalda få arbeta med att förbättra anhörigas situation. Jag vet ju hur tufft det kan vara säger Lina Brustad, nyutnämnd kanslichef på Anhörigas Riksförbund.
För mer information kontakta

Ann-Marie Högberg

Tel 0708-79 00 93

Lina Brustad

Tel 073-260 08 90

Betydelsen av att få möta andra anhöriga

Gemenskap, att få prata om sina tankar och känslor, är viktig återhämtning för dig som anhörig. I Göteborg bjuder man in till erfarenhetsgrupper. Foto: Hidvi Group

När en närstående drabbas av fysisk eller psykisk ohälsa, så drabbar det även dig som anhörig. Många av oss anhöriga har vänt ut och in på oss själva för att skaffa information och kunskap om diagnosen som har blivit ställd. Vi stöttar, vårdar, tröstar och hjälper, vi gör allt i vår makt för att vår älskade närstående ska få ett så bra liv som möjligt.

Vi gör allt detta av kärlek, men tyvärr så finns det en stor tendens att vi glömmer bort oss själva. Tyvärr känner också många en rädsla och skam över att prata öppet om vad de går igenom.

I våra erfarenhetsgrupper möter du andra anhöriga som har liknande erfarenheter som du själv. Vi har alla någon närstående med fysisk eller psykisk ohälsa. Vi träffas i mindre grupper, var tredje vecka. Här pratar vi om livet, vardagen och utbyter erfarenheter. Här möts du av förståelse, omtanke, ett lyssnande öra och värmande och stöttande ord.

Ökat intresse för erfarenhetsgrupper

Känslan av att möta personer som själva har liknande problematik kan ge en lättnad och energi. Vi i Anhörigföreningen Göteborg har märkt ett ökat intresse och behov av våra erfarenhetsgrupper. Vår förhoppning är att kunna utöka och skapa fler grupper.

Då vi märkt att beroende på vilken roll du som anhörig har, förälder, barn, syskon, partner, så kan behoven skilja sig lite. Men i grund och botten har vi alla samma behov – att få möta likasinnade, förstående människor, få prata och framför allt dela med oss av våra erfarenheter och vår vardag, utan att behöva förklara en massa.

Utökar efter behov

I dag har vi en erfarenhetsgrupp för män och två som är öppen för alla oavsett kön. Nu till hösten hoppas vi på att kunna starta bland annat en erfarenhetsgrupp för syskon. Vi utökar till fler grupper efter behov.

Känner du att detta är något för dig? Vill du ha mer information? Hör av dig till Anhörigföreningen Göteborg, oavsett om du behöver någon som lyssnar, vill dela med dig av din erfarenhet eller bara ha en kram. Dina känslor, tankar och välmående är viktiga för oss.

Vi finns här för dig.

Anhörigföreningen Göteborg

Kontakt
E-post: info@anhoriggbg.se
Telefon: 0735-289828.

Vad är anhörigstöd?

Foto: Hidvi Group

Anhöriga står för en mycket stor del av vården av närstående. Att vårda en närstående kan ge glädje, men ibland kan man som anhörig själv behöva stöd.

Det är kommunen som enligt socialtjänstlagen (SoL) är skyldig att erbjuda olika former av stöd åt anhöriga som vårdar sina nära. Vilken typ av stöd man kan få skiljer sig mellan olika kommuner.

2009 skärptes socialtjänstlagen från att kommunerna ”bör” erbjuda stöd till anhöriga till det mer förpliktigande ”ska” – socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Man slår även fast att anhörigstödet ska vara individuellt och flexibelt.

Exempel på anhöriga som har rätt till stöd:

  • anhöriga till personer med fysisk funktionsnedsättning
  • anhöriga till personer med psykisk funktionsnedsättning
  • anhöriga till personer med utvecklingsstörning eller annan intellektuell funktionsnedsättning
  • anhöriga till personer med långvarig psykisk sjukdom
  • anhöriga till personer med långvarig eller kronisk fysisk sjukdom
  • anhöriga till personer med missbruks- och beroendeproblematik
  • föräldrar till barn under 18 år med någon av ovanstående sjukdom eller funktionsnedsättning
  • föräldrar till vuxna barn med någon av ovanstående sjukdom eller funktionsnedsättning
  • vuxna barn till person med någon av ovanstående sjukdom eller funktionsnedsättning.

Utöver det offentliga stödet finns många organisationer och föreningar som erbjuder anhörigstöd.

Individuellt vad man behöver

Endast anhöriga kan definiera vad anhörigstöd är. Behovet av stöd ser olika ut beroende på många olika saker. Anhöriga känner ofta bäst själva vad för sorts stöd som skulle kunna underlätta vardagen.

Anhörigstöd kan vara många olika insatser som direkt eller indirekt riktar sig till den som ger stöd eller vård till en närstående. Direkt anhörigstöd kan vara samtalsgrupper, information, ekonomisk ersättning för förlorad arbetsinkomst och avlösning exempelvis. Indirekt anhörigstöd skulle kunna vara hemtjänst, korttidsboende och bostadsanpassningar.

Ska underlätta

Tanken är att anhörigstödet ska underlätta den anhöriges vardag, fysiskt, psykiskt och socialt. Stödet ska också bidra till en ökad livskvalité och välbefinnande för anhöriga och de som vårdas. Även om lagstiftningen som berör anhörigas rättigheter till stöd har skärpts behöver det göras mer för att anhöriga ska få en starkare position i samhället.

I en del kommuner upprättas skriftliga anhörigstödplaner för anhöriga. Det sker i samtal med anhöriga och ansvarig för anhörigstöd inom kommunen där individuella behov och insatser identifieras.

Läs Socialstyrelsens vägledning Stöd till anhöriga, som riktar sig till Sveriges kommuner.

Källa: www.anhorighandboken.se

Sommarlov!

Trots ett lite lätt förvirrat väder, är nu sommaren äntligen på ingång. Vi i styrelsen vill passa på att önska er alla en glad midsommar och en fortsatt solig sommar!

Den 14 juni och 23 augusti har ett sommarcafé öppet kl.12-15 på Anhörigcenter, Karl Gustavsgatan 63.

Vi ses på nästa medlemsmöte den 31 aug.

Ta hand om varandra

Soliga sommarhälsningar

Styrelsen

 

 

Betydelsen av att få möta andra anhöriga för stöd, samtal och gemenskap

När en närstående drabbas av fysiskt eller psykisk ohälsa, så drabbar det även dig som anhörig. Många av oss anhöriga har vänt ut och in på oss själva för att skaffa information och kunskap om diagnosen som har blivit ställd. Vi stöttar, vårdar, tröstar och hjälper, vi gör allt i vår makt för att vår älskade närstående ska få ett så bra liv och vardag som möjligt.

Vi gör allt detta av kärlek, men tyvärr så finns det en stor tendens att vi glömmer bort oss själva. Tyvärr känner också många en rädsla och skam över att prata öppet om vad de går igenom.

I våra erfarenhetsgrupper möter du andra anhöriga som har liknande erfarenheter som du själv. Här finns inget att skämmas över, vi förstår och vi vet hur det kan vara och är. Vi har alla någon närstående med fysiskt eller psykisk ohälsa. Vi träffas i mindre grupper, var tredje vecka. Här pratar vi om livet, vardagen och utbyter erfarenhet. Här möts du av förståelse, omtanke, ett lyssnande öra och värmande och stöttande ord.

Känslan av att möta personer som själva har liknande problematik, där man kan prata öppet utan att behöva vara rädd för vilket bemötande man får, den känslan kan ge en lättnad och energi.

Vi i Anhörigföreningen Göteborg har märkt ett ökat intresse och behov av våra erfarenhetsgrupper. Våra förhoppningar är att kunna utöka och skapa fler grupper.

Då vi har märkt att beroende på vilken roll du som anhörig har, förälder, barn, syskon, partner, så kan behoven skilja sig lite. Men i grund och botten har vi alla samma behov, att få möta likasinnade, förstående människor, där vi kan få prata och framför allt dela med oss av våra erfarenheter och vår vardag, utan att behöva förklara en massa.

Idag har vi en erfarenhetsgrupp för män och två som är öppen för alla oavsett kön. Till hösten hoppas vi på att kunna starta bland annat en erfarenhetsgrupp för syskon. Vi utökar till fler grupper efter behov.

Känner du att detta är något för dig? Vill du ha mer information? Hör av dig till Anhörigföreningen Göteborg. Oavsett om du behöver någon som lyssnar, vill dela med dig av din erfarenhet eller bara ha en kram… Dina känslor, tankar och välmående är viktiga för oss.

Vi finns här för dig. <3

 

 

Anhörigföreningen Göteborg

Kontakt: info@anhoriggbg.se

Tel: 0735-289828

 

Anhörigcenters vårprogram!

Våren kommer med stormsteg!

Här hittar du Anhörigcenters vårprogram – de olika programpunkterna finns även under Aktiviteter här på föreningens hemsida. Men det kan ju tänkas att du vill dra ut programmet för just ditt Anhörigcenter och sätta på kylskåpet?

Då hittar du det här:

Centrum-Majorna-Linné

Hisingen

Väster

Örgryte-Härlanda

Öster

Mindfulness bra hjälp för anhöriga

Erika Andersson driver företaget Erikas taktila stunder i Istorp, Västra Götaland och leder bland annat anhöriggrupper i mindfulness.

Som anhörig har man ofta tankarna hos sin närstående. Man oroar sig, funderar och planerar. Med hjälp av mindfulness kan du hitta ett inre lugn och få redskap för att bemästra vardagen.

Erika Andersson är mindfulness-instruktör och har lett fyra grupper med anhöriga genom Kungsbacka anhörigstöd. Hon har en bakgrund inom äldreomsorgen, men för tolv år sedan kände hon för en förändring och hon beslutade sig för att läsa komplementär alternativmedicin vid Akademi Båstad Yrkeshögskola. Sedan sin examen har hon även utbildat sig till taktil massör och mindfulnessinstruktör och i dag arbetar hon enbart i det egna företaget Erikas taktila stunder i Istorp.

Erika förklarar begreppet mindfulness med att det handlar om att rikta sin uppmärksamhet till här och nu.

– Man blir hela tiden störd av sina tankar. Hela samhället går också i en väldig fart och du har autopiloten på hela tiden. Mindfulness handlar om att landa här och nu, med avsikt. Du stannar upp och riktar din uppmärksamhet inåt, säger Erika Andersson.

Ville göra det enkelt
Som anhörigvårdare har man ofta ett hektiskt schema och man gör allt i sin makt för att se till att den närstående har det bra och får den vård hen behöver. I hela den här vårdkarusellen är det lätt att man sätter sina egna behov åt sidan, att man glömmer ta hand om sig själv.

– När jag fick frågan om att ha en mindfulnesskurs för anhöriga så bestämde jag mig för att göra det enkelt för dem. Istället för att be dem meditera en halvtimme varje dag så gav jag dem vardagsövningar, säger Erika Andersson.

– Det här med att diska, städa och tvätta till exempel, det gör alla. Det var något som jag upplevde att de kände var saker som bara måste göras. Så jag gav dem i uppgift att göra dessa saker lite långsammare och exempelvis bli medvetna om det varma vattnet runt händerna när de diskade.

Inget är rätt eller fel
Erika pratar också mycket om vikten av att medvetet koppla av hemma, att ta sig en stund då man gör något bara för sin egen skull. Man kan lösa sudoku eller korsord, läsa en tidning eller sticka.

– Det finns ingenting som är rätt eller fel. Det gäller att visa uppskattning för sig själv och känna att det här är bra för mig. Det gäller också att våga pröva och ge sig själv tillåtelse att ta de här stunderna, eller kanske gå på det där symötet, för att orka vara en bra anhörig.

– Och när man känner att man inte hinner, det är då man behöver det som mest.

På vilket sätt påverkas man egentligen positivt av mindfulness?
– Du blir lugnare till både kropp och själ och får större tålamod. Det sänker stresshormonet i kroppen och du får större acceptans för situationen och lär dig se möjligheter. Vi kanske inte kan åka till Gran Canaria två gånger om året, men istället kanske vi kan åka till Halmstad på ett spa?

Vad kan vara en bra början?
– En bra början är att medvetet koppla av hemma. Göra en egen liten hörna och bestämma att när jag sätter mig i den där fåtöljen, när jag tänder den lampan, då är det min tid.