Ny bok om Funkisfamiljen

Ny bok om Funkisfamiljen lyfter utsatthet hos barn med funktionsnedsättning

Vad händer när ett barn med funktionsnedsättning inte får personlig
assistans? Vide upptäcker att en kompis till Mio har en blåtira och verkar
ledsen. Tänk om det är någon som gjort något förbjudet? Operation vän i
nöd är Anna Pellas fjärde bok i serien om Funkisfamiljen och lyfter alla
barns rätt att göra sin röst hörd och vad som kan hända när föräldrar blir
utmattade och slutkörda.
Barn som inte kommunicerar genom att tala med munnen får sällan göra
sin röst hörd, trots att det idag finns många verktyg för alternativ och
kompletterande kommunikation. Många föräldrar till barn med
funktionsnedsättning lever dessutom under extremt stor press och har liten
möjlighet till avlastning. Denna situation ökar risken för att de närmar sig
gränsen för vad som är tillåtet och i värsta fall kliver över den. Detta är
temat för Anna Pellas fjärde barnbok om Funkisfamiljen.
— När min dotter var liten och vi saknade avlastning kände jag mig ofta
frustrerad och uppgiven. Jag blev rädd för att jag inte skulle orka vara en bra
förälder. För många funkisföräldrar är det vardag att känna oro och ovisshet
inför framtiden. Många familjer isolerar sig och risken för ohälsa inom
familjen är stor. Det är ett slags ständigt corona-läge för många. Barn som
inte kan kommunicera verbalt är extra utsatta eftersom de sällan får frågan
om hur de har det, och jag hoppas att den här boken ska öppna upp för
samtal med och om dessa barn, säger Anna Pella.
Funkisfamiljen är en illustrerad barnboksserie för barn 6-9 år om barns
tankar om livets stora frågor som till exempel bemötande, ovisshet och
utsatthet, samt hur det kan vara att växa upp med ett syskon som har en
svår funktionsnedsättning. I böckerna möter vi Vide samt syskonen Tintin
och Mio. Mio har en sällsynt diagnos och kan inte kan gå eller prata.
Denna fjärde bok handlar om den utsatthet som finns i en funkisfamilj. För
vad händer när ett barn med funktionsnedsättning inte får personlig
assistans? Vide upptäcker att en kompis till Mio har en blåtira och verkar
ledsen. Tänk om det är någon som varit dum och gjort något förbjudet?
Tillsammans med Mios lärare ska Vide försöka ta reda på det. Dags för
Operation vän i nöd!
Den 17 september sker ett webbinarium där man kan delta för att lära sig
mer om utsatthet i familjer där det finns barn med
funktionsnedsättning: https://www.anhoriga.se/stod-ochkunskap/webbinarium/webbinarier-2020/operation-van-i-nod/
Anna Pella är journalist och fotograf med inriktning mot familjeliv och
funktionsnedsättning. I hennes uppmärksammade bok När du ler stannar
tiden berättar hon om hur det är att leva med en dotter med en svår
medfödd hjärnskada. Anna Pellas egen familj är förlaga till barnboksserien
Funkisfamiljen.
Anna Forsmark som illustrerat boken använder humor, värme och mycket
detaljer i sina illustrationer. Hon har tidigare illustrerat Lek istället för bråk
samt på Libris Lilla nej-boken, Operation slutstirrat, Operation rädda
sommarlovet och Operation dödsviktigt.
Boken utkommer den 8 september 2020.
Presskontakt: Linnéa M. Katz, linnea@gulpr.se eller 070-890 74 09

De omöjliga – från psykiatrireform till dyr och dålig vård

Jag har läst boken De omöjligafrån psykiatrireform till dyr och dålig vård skriven av Anna Fredriksson och Åsa Moberg. Det märks att författarna är mycket insatta i ämnet. Boken är faktaspäckad och mycket läsvärd för oss som undrar en hel del över psykiatrin historisk och idag! Jag har förstått att författarna kommer att medverka i Studieförbundet Vuxenskolans digitala monter på Bokmässan i september. Mycket bra!

Här kan du läsa vad Aftonbladet skriver om boken:

De omöjliga av Anna Fredriksson och Åsa Moberg är en reportagebok med den dystra undertiteln Från psykiatrireform till dyr och dålig vård.

Jag läser den passionerade, faktamättade boken om och om igen och gör tidscheman och flödeskartor och känner mig ibland som en konspirationsteoretiker som faktiskt är något på spåret och ibland som rättshaverist fångad i en sakkunnigs kropp. För att allting faktiskt hänger ihop. Redan i mitten på 1980-talet började de stora mentalsjukhusen avvecklas och ersättas av behandlingshem och öppenvård. Ambitionerna var utmärkta men den ekonomiska krisen under 1990-talet fick förödande konsekvenser för hela den offentliga sektorn och för psykiatrin i synnerhet.

Fria skolvalet som infördes 1992 slog undan benen för sammanhållen skolhälsovård. Vårdkedjan med skolsköterska och skolläkare bröts. Skolans kommunalisering förvärrade situationen och de barn som fanns i riskzonen då fick sämre förutsättningar för att nå psykiskt välbefinnande.

Lagen om offentlig upphandling från 1992 är boven i dramat på så många samhällsområden att jag inte alls blir förvånad av att återse den i De omöjliga. Upphandlingssystemet gynnar lägsta pris och man får ju som bekant det man betalar för. Undermåliga HVB-hem, fallfärdiga byggen som utstrålar hopplöshet, skildras med all befogad vrede i boken. Människor som inte passar in i den alltmer fragmentiserade vården, där kommuner och regioner gör allt för att skjuta över kostnader på varandra, far illa i systemet. Många bryts ner och drabbas av oåterkalleliga vårdskador.

Dåliga vårdmiljöer är en fara inte enbart för patienter utan även för personal. En rapport från Försäkringskassan för 2019 visar att den psykiska ohälsan är framförallt kopplad till arbetsmiljön och risken att drabbas är störst för anställda inom offentlig sektor. Systemet gör alla sjuka i en farlig rundgång.