På tal om det som inte syns

I tisdags var Anhörigföreningen Göteborg inbjudna av IF Metall till att medverka på en utbildning för fackliga förtroendemän (och kvinnor). Rubriken på utbildningen var “På tal om det som inte syns”och den handlade bland annat om psykisk ohälsa och dess konsekvenser. Deltagarna ville lära sig mer om vilket stöd som anhöriga har rätt till och vilket stöd anhöriga kan få.

Från föreningens sida tog vi tillfället i akt att ta med oss anhörigkonsulenterna Eva Gabrielsson och Sara Berlin från Östra Göteborg. De startade dagen med att berätta om sin roll, vad de har att erbjuda och inte minst vilket ansvar och vilka skyldigheter kommunen har att erbjuda som stöd för anhöriga.

Förmiddagen avslutades med att Lena beskrev sin roll som anhörig och hur det påverkat henne. Hon presenterade föreningen och hur det kom sig att hon tillsammans med andra startade föreningen 2012.

Helt klart väckte ämnet “anhörig” stort intresse. Deltagarna  visade ett stort engagemang och frågorna var många. För de flesta av deltagarna var det helt nytt att det överhuvudtaget finns ett stöd för anhöriga. Alla var överens om att det finns ett stort behov av att sprida kunskapen vidare om att “vi på Anhörigstöd” och Anhörigföreningen finns för dig!

Annika

 

Susanne Tornestig hade tänkt bli barnmorska men blev begravningsentreprenör

Anhöriga möter många situationer som är nya för oss, där vi saknar både kunskap och erfarenhet. Vi får sätta oss in i regelverk, verksamheter som är nya för oss, möta nya professioner, allt för att våra närstående ska ha det så bra som möjligt. Vi lär oss mycket på vägen.

Det finns dock en situation som många av oss möter ganska oförberedda,  då en närstående går bort. Vi har ofta varit upptagna av vardagen och när livet börjar närma sig sitt slut eller då det händer hastigt, är vi ofta okunniga om vad som ska hända, vart vi ska vända oss och kanske också – hur vi vill att det ska vara, vilka möjligheter som finns. Våra erfarenheter av begravningar är kanske begränsade eller ligger långt tillbaka i tiden.

Anhörigföreningen bjöd därför in Susanne Tornestig, begravningsentreprenör hos Gillis Edman, för att hon skulle få berätta om sitt arbete och för att vi skulle få tillfälle att ställa frågor.

Susanne tycker mycket om sitt arbete, hon uppskattar mötet mellan människor och tycker om att få vara en del av tack och avsked som en begravning ska vara. Alla ska få vara som de är, hennes uppgift är att vägleda och göra akten till ett personligt och fint minne mitt i sorgen. Likabehandling är viktigt, Gillis Edmans begravningsbyrå är t ex HBTQ-certifierade.

Susanne ledde oss genom ett antal punkter:

Vem bestämmer när någon avlidit?  Oftast barn, make/maka, sambo… Susanne berättade vad som händer om någon dör på sjukhus resp hemma, vad man som anhörig kan och får göra. Hon talade om mötet på begravningsbyrån, alla praktiska detaljer kring kista, urna, val av olika slag, annons, minnesstund, kyrklig/borgerlig begravning, blommor, kort mm. Kanske kan man inte ta alla beslut på en gång, då blir det flera möten på begravningsbyrån.

Vi gick igenom skillnaden mellan präst och officiant, jordbegravning och kremering, askgravlund och minneslund och om gravsättning i havet.

Så pratade vi om bouppteckning som måste ske inom tre månader, försäkringsscanning och vad som händer om inga anhöriga finns.

Till sist rekommenderade Susanne oss att fylla i Livsarkivet där man bl a berättar hur man vill ha sin begravning utformad och var ens juridiska handlingar finns förvarade och att se till att göra en Framtidsfullmakt som är en fullmakt där man talar om för anhöriga hur man vill ha det när man inte längre klarar sina egna angelägenheter pga sjukdom.

Under föredraget och vid fikat fick vi ställa personliga frågor till Susanne.

Tack till dig Susanne!

Enligt ditt önskemål har vi satt in pengar på Räddningsmissionens gåvokonto!

De flesta begravningsbyråer har fin information om hur man gör när någon går bort.

Här är en länk

 

Föreläsning 21/3

Här ett tips på en intressant föreläsning med Lennart Lundin nästa vecka på onsdag 21/3 kl. 17-18.30.          
Plats Backa Folkets Hus.

Hur orkar man, hjälper bäst och hur blir man lyssnad på inom vården?                                                                                   
Lennart har mångårig erfarenhet av att behandla patienter och möta deras anhöriga, han säger: Allt bygger på samarbete om det ska era på lång sikt, och det måste vården ta till sig.

Anmälan är senast idag men då Backa Folkets Hus är stort så går det bra att anmäla sig imorgon eller onsdag.

Anmälan:Till anhörigkosulenterna Astrid SAelen 031-366 77 35 eller Monica Albinsson 031-366 82 74.

Anhörigstöds föreläsningar och kurser!

Våren kommer med stormsteg!

Här hittar du en sammanställning av Göteborgs stads Anhörigstöds föreläsningar och kurser våren 2018! De olika programpunkterna finns även under “Kalendarium” här på föreningens hemsida.

Men det kan ju tänkas att du vill dra ut just din stadsdel och sätta på kylskåpet?

Då hittar du  det här:

Centrum och Majorna-Linné våren 2018

Hisingen våren 2018

Väster feb-mars 2018

Örgryte-Härlanda våren 2018

Östra Göteborg våren 2018

Orosmoln på föräldrahimlen, föreläsning med Lennart Lindqvist

 

Vi var ca 150 personer som samlats på Kulturhuset Möllan i Mölndal 22/11 för att lyssna på föräldern, psykologen och författaren Lennart Lindqvist.

Att var förälder till barn med neuropsykiatrisk diagnos är givande, glädjande och berikande många gånger. Man får ett annat perspektiv på livet. Men det finns en baksida också, många gånger får man som förälder kämpa mycket med diverse myndigheter/instanser, som skola, vård, socialtjänst m.m. Som förälder bär man på en ständig oro och skuldkänslor. Många tankar och frågor som ständigt snurrar runt i huvudet.. Kanske är alltihop mitt fel? ”De” kanske har rätt? Hur ska det gå för mitt barn i framtiden?
Lennart Lindqvist har arbetat som psykolog under 30 år och har länge följt föräldrar och anhöriga till barn med olika neuropsykiatriska diagnoser. Han var själv förälder till ett ban med neuropsykiatrisk diagnos, hans vuxne son avled oväntat tidigare i år.

Föreläsningen tog upp mycket kring den livslånga oro och känslan av att inte räcka till, som många föräldrar upplever, men också om hopp och framtidstro, och hur man kan hitta strategier för att själv må bra och främja relationen till sitt barn.

Lennart Lindqvist har skrivit den mycket läsvärda boken Utsatta föräldrar, i boken beskriver han alla de känslor och konsekvenser som kan uppstå när man har ett barn som behöver stödinsatser från samhället. Boken finns att låna från föreningen. Personligen så är det en bok jag kan varmt rekommendera och en bok som jag önskar hade funnits tidigare. Det är en bok med hög igenkänningsfaktor, boken ger tröst och konkreta tips för utsatta föräldrar.

Höstens föreläsningar och utbildningar i stadens Anhörigstöd

Kommunens Anhörigstöd har mycket att erbjuda sina anhöriga – här nedan finner du höstens program för föreläsningar i samtliga stadsdelar! I regel är föreläsningarna gratis, ibland ska man anmäla i förväg att man vill komma – det finns så mycket att välja på!

Här finner du schemat för höstens föreläsningar och utbildningar

 

Det är möjligt att återhämta sig från psykisk ohälsa

Här är en intervju med en av föredragshållarna på Anhörigriksdagen 2017. Jag lyssnade på Jouanita och hon ingav hopp! Läs här hennes svar på fyra frågor!

Fyra frågor till Jouanita Törnström, återhämtningskonsult inom psykiatri och kursledare inom Första hjälpen till psykisk hälsa.

Hur skulle du definiera återhämtning från psykisk ohälsa?

– Jag kan inte definiera det bättre än filosofiedoktor Patricia Deegan. Den definitionen är så klockren tycker jag när det gäller förklaring av vad återhämtning handlar om. Hon säger bland annat att återhämtning inte är samma sak som att bli botad och att det innebär att känna igen sina begränsningar och ha kontroll över sig själv. Återhämtning är en fråga om att resa sig på skakiga ben till ett nytt liv och kan inte frammanas eller tvingas på någon.

Hur lång tid kan en sådan återhämtningsprocess ta?

– Återhämtning från psykisk ohälsa är väldigt individuellt. Det går inte att säga hur lång tid en sådan process tar för var och en. Det viktigaste är att det får ta den tid det tar, att man ”skyndar långsamt” så att säga. För en del innebär det att det inte finns något slut på den processen, utan den kan vara livslång. Andra kan säga ungefär när de blev klara med sin återhämtningsresa.

Vad bör man som anhörig tänka på om man vill stötta sin närstående till återhämtning?

– Först och främst är det viktigt att förstå att återhämtning tar tid. Återhämtning kan ses som en utveckling, vilket innebär att Stina, som blev sjuk som 22-åring och nu är 32 år, inte kan bli som den hon en gång var.

– Som anhörig är det viktigt att försöka förmedla hopp. Att tro på att psykisk sjukdom inte är ett permanent tillstånd, att psykisk sjukdom inte behöver bestämma och styra över framtiden. Att stå för hoppet när inte personen själv orkar bära ett hopp om en förbättring är oerhört viktigt.

Finns det något stöd för mig som anhörig i det här?

– Jag tror många gånger att anhöriga har stort stöd i varandra vilket är otroligt viktigt. Det är viktigt med mötesplatser och att få träffa likasinnade, vilket kan göras i form av självhjälpsgrupper eller studiecirklar. Och en del kanske kan få stöd genom att våga vara öppen om sin anhörigroll i allmänna forum i vilka det känns tryggt, bra och rätt att prata om sina erfarenheter.

– Kommunen ska också erbjuda stöd till anhöriga och tipsa om anhörigföreningar. Det finns också organisationer med inriktning på olika former av psykisk ohälsa. Det är viktigt att man som anhörig tar hand om sig själv och försöker hitta ett liv utanför sitt anhörigskap för att må bra.

 Jouanita Törnström Foto: Annika Skoglöw

Demens och välbefinnande – att leva med Alzheimers sjukdom

Kompetensnätverket Demens, Göteborgs Stad i samarbete med Senior Göteborg, Sweden MEETX AB och Svenska nätverket för demenskunskap bjuder in till en öppen föreläsning i anslutning till Demensdagarna  i Göteborg!

Hur gör vi när anhörig fått en demensdiagnos? Hur får vi vardagen att fungera? Förutom det senaste inom sjukdomsmekanismer, symptom och behandlingsmetoder får du veta mer om hur man tänker för att underlätta vardagen.

  • Senaste nytt om Alzheimers sjukdom. Dr Henrik Zetterberg, professor i neurokemi och överläkare i klinisk kemi, Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset, krönikör på GP
  • Enkla tips och idéer som kan underlätta vardagen när man lever med en demenssjukdom. Gun Aremyr, leg arbetsterapeut och författare
  • Avslutning med rörelse – vikten av fysisk aktivitet för att hjärnan ska må bra. Cristina Wångblad, leg fysioterapeut, metodhandledare i demens Göteborgs Stad

Vi bjuder på fika i anslutning till föreläsningarna

Tid och platsTorsdagen den 4 maj kl 17-19, insläpp från 16.30. Svenska Mässan Lokal G3, ingång huvudentrén mot Korsvägen Ingen anmälan, seminariet är gratis (max antal gäster 370)

Se inbjudan

Erik Ståhl – en obotlig optimist trots sin svåra sjukdom

Foto: Privat

Erik Ståhl föddes med den ovanliga blod- och immunbristsjukdomen Wiskott-Aldrichs syndrom. Trots de dagliga utmaningar sjukdomen innebär väljer han att leva med en positiv inställning till livet och åker landet runt med föreläsningen Jag njuter så länge jag varar.

Wiskott-Aldrichs syndrom är en ärftlig blod- och immunbristsjukdom som innebär att den drabbade har ständiga blödningar och infektioner. Eller som Erik Ståhl själv uttrycker det – det är som ett blåmärke fast på insidan.

Den beräknade livslängden för drabbade av denna sjukdom är mellan 30 och 35 år. Men trots den dystra prognosen, och risken för infektioner och blödningar, så lever Erik Ståhl livet fullt ut. Han reser, träffar vänner, föreläser och tar sig an nya utmaningar.

– Det verkar som att den generella inställningen till att vara sjuk är att livet är tråkigt. Man förväntas vara bitter, ledsen och nere. Min sanning är att livet är fantastiskt, för att jag får leva det med allt vad det innebär, säger Erik Ståhl.

Man väljer att vara positiv

Många av oss kan nog skriva under på att det är lätt att falla ner i negativa tankemönster när motgångarna blir för många. Det kan vara svårt att hålla gnistan uppe när man drabbas av elände, eller som Erik Ståhl, fortsätta tänka positivt trots att man lever med en obotlig sjukdom. Men Erik menar att en positiv inställning faktiskt är ett val, i alla lägen. Och han väljer att vara lycklig.

Och i det omfamnar han framgångar som motgångar, bra som dåliga dagar, livet som det är helt enkelt. Han har inte lagt sig platt och sett sin sjukdom som en ursäkt för att inte leva. Tvärtom har den blivit en drivkraft, kanske just för att den är en påminnelse om att livet är skört och inte något man kan ta för givet.

– Min sjukdom är vansinnigt ovanlig (tre på miljonen) och det gjorde att jag vårdades på en barncanceravdelning, eftersom det var där man kunde en del om blodet och immunförsvaret. Där mötte jag massor av barn och ungdomar som alla bara ville en sak och det var att få en dag till. Många av de barnen fick aldrig det, men det fick jag och jag har alltid sett det som ett ansvar, något jag måste ta tillvara på, säger Erik Ståhl.

– Det vore oförskämt av mig att ta mitt liv för givet. Jag har förärats en framtid, något som bara förblev önskningar hos någon annan, då måste jag njuta så länge jag varar.

“Man har ett ansvar att ta vara på det man har”

Erik inledde sin karriär som föreläsare för sex år sedan då en lärare frågade om han ville komma och hålla ett föredrag i hennes klass. Det var en oväntad fråga, men Erik antog utmaningen, skrev ner det han ville säga, övade tills det satt och föreläste sedan för en klass i årskurs sju. Sedan dess har han utvecklat sin föreläsning och fått möta människor i många olika forum.

– Det är härligt att kunna nå ut, konstaterar han.

Vad vill du förmedla med din föreläsning?

– Att man har ett ansvar mot sig själv och andra att ta vara på det man har. Att förändring och utveckling är skitsvåra saker och inget vi vanligtvis tänker på i vårt liv som oftast ”bara händer”. Att vi inte bara är åskådare av en tidslinje utan att vi kan vara med i utvecklingen och förändringen i våra liv. Det är inte enkelt, men att något är svårt får aldrig vara en ursäkt att låta bli att ge det ett försök.

Erik Ståhl medverkar på Anhörigriksdagen i Varberg den 9-10 maj.

Information om asylprocessen

Vad händer egentligen de flyktingar som kommer till Sverige och väntar på asyl? Lär dig mer genom att lyssna på Tomas Alvarsson, jurist vid Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar. Han föreläser på Mötesplats Göteborg, måndag 6 februari.

Läs mer här!