Hon har proteser i båda knäna, lider av ett flertal kärlsjukdomar och tillhör absolut högsta riskgruppen. Om en dryg vecka slängs Agnes Fröberg, 85, ut på gatan. Orsak: Hon har haft stökigt i lägenheten. ”Han vill använda den till hotellverksamhet”, säger hon.

Redan i mars vädjade Hyresgästföreningen till landets värdar att visa särskild omtanke och avstå från uppsägningar av hyreskontrakt i coronatider – en önskan som många har tagit till sig.

Några veckor senare presenterade regeringen stolt att de tillsatt en särskild arbetsgrupp som ska arbeta vräkningsförebyggande, för att hindra människor från att bli smittade i onödan.Läs ocksåHyresrätter som blir hotell – nu en miljardindustri: ”Lavinartat”

För Agnes Fröberg, 85, hjälper de fina orden föga.

Hon är diagnosticerad för kronisk inflammation i lederna samt magbråck, har proteser i båda knäna och behöver rollator för att förflytta sig. Och från och med den 23 juli är hon hemlös.

Hyresvärden hade stört sig på att det var stökigt och ostädat i Agnes Fröbergs lägenhet. Trots uppmaningar om att röja upp dröjde sig oredan kvar och värden vände sig till hyresnämnden.Läs ocksåDe tjänar miljoner när hyresrätter blir hotell

Inför förhandlingarna hade Agnes Fröbergs hälsa försämrats dramatiskt, vilket ledde till att hon lades in på sjukhus. Hon hade därför svårt att förbereda sig själv och lägenheten för den rättsliga prövningen. Lagmännen gick helt på hyresvärdens linje och beslutade att trerummaren hade vanvårdats. Agnes Fröberg skulle bli tvungen att flytta.

Med hjälp av Hyresgästföreningens jurister överklagade hon till hovrätten men fick samma besked. Lägenheten hade vanvårdats och inom några månader skulle flyttlådorna stå packade.

Nu är tidsfristen ute. Om drygt en vecka kommer Kronofogden och verkställer vräkningen – men vart hon ska ta vägen kan ingen berätta.Läs ocksåGjorde hyreshus till hotell i smyg: nu stoppas han av stade

Anhöriga har förgäves försökt hitta en annan lägenhet åt henne och äldreboendet har tackat nej, då Agnes Fröberg anses vara för pigg. I värsta fall kommer hon att placeras på ett av kommunens tillfälliga nödboenden, vilket kan innebära ett rum på vandrarhem – med maximal risk att exponeras för viruset.

– Det finns ingenstans att ta vägen. Jag har bott här i 28 år, och lever enbart genom min starka vilja. Självklart är jag orolig för vad som kan hända, jag tillhör ju den värsta riskgruppen. Det känns som att de tar livet från mig, säger Agnes Fröberg.

Hon tar emot Hem & Hyras reporter i den mysiga men något slitna lägenheten i Majorna. Visst finns det en hel del föremål i hemmet, men allt är systematiskt ordnat och sorterat. Och det rör sig minsann inte om något skräp.

Bakgrunden är att Agnes Fröberg för ett par år sedan drev flera konst- och klädbutiker i stadsdelen, men efter två större inbrott blev hon av ekonomiska skäl tvungen att avveckla. Personerna som övertog lokalerna lovade att sälja varorna men skeppade i stället hem dem till Agnes Fröberg, som var för svag för att protestera.

– Olyckligtvis har det varit mycket grejer här när värden kommit på besök, men det rör sig alltså om fina saker. Konst och boutiquekläder.

Renoverat själv

Påståendet att hon vanvårdat lägenheten gör henne riktigt sårad. Agnes Fröberg berättar att hon föll pladask för utsikten när hon övertog lägenheten den där dagen 1992. Att lägenheten var i dåligt skick redan då gjorde henne ingenting. Under åren har hon själv bekostat tre renoveringar.

– De säger att jag vanvårdat, när det i själva verket är precis tvärtom.

Själv är Agnes Fröberg övertygad om att värden har sina egna motiv att bli av med henne. Mannen som står bakom fastighetsbolaget Legato konsult är en välkänd tillika ljusskygg investerare. Han bor på en liten ö utanför Marstrand som han delvis äger, och där det pågår en exklusiv hotellverksamhet.

En liknande hotellverksamhet pågår även där Agnes Fröberg bor. Tolv av 35 lägenheter i trapphuset leder till ett företag vid namn Forenom apartments – en hotelltjänst som ägnar sig åt korttidsuthyrning till turister och företag.

När Hem & Hyra besöker företagets sajt dyker ett flertal lägenheter i huset upp som förslag. En lägenhet i samma storlek som Agnes Fröbergs kostar motsvarande 30 000 kronor i månaden att hyra. Det är fyra gånger så mycket som hennes hyra i dag.

– Under åren har allt fler lägenheter här i huset blivit hotell. Det är nog det främsta skälet till att han vill utnyttja domen – att kunna tjäna mycket mer pengar. Han ser inte ett dugg till mänskliga värden, säger Agnes Fröberg.

Värden är på semester

Hem & Hyra försöker på alla sätt att nå hyresvärden för en kommentar. Men fastighetsbolaget Legato konsult saknar telefonnummer, och Agnes Fröbergs kontaktperson hos värden svarar inte på samtal eller sms. Ägaren själv, den ljusskygge investeraren, har inget nummer listat till huset på den lilla ön.

Till slut når Hem & Hyra en av mannens anhöriga, som hälsar att han är på semester och inte går att nå.

– Han är inte tillgänglig just nu. Jag tycker att du ska börja med att göra ett studiebesök hemma hos den där kvinnan i stället.

Bengt Dahlöf är nära vän till Agnes Fröberg och ett av hennes största stöd i krisen. Han inser att det är mycket osannolikt att hovrätten skulle häva sin dom, men hoppas att i alla fall tingsrätten ska visa förståelse och begära att Kronofogden skjuter upp datumet för avhysningen.

– Det är inte hållbart att köra ut Agnes under rådande coronatider och i det hälsotillstånd hon befinner sig. Det handlar om att flytta tidpunkten till ett datum som är mer lämpligt sett till hälsotillstånd och coronasituationen.

”Borde aldrig ha kommit upp i rätten”

Angående domstolsbeslutet känner han stor besvikelse och frustration.

– Inför båda rättsinstanser låg hon lång period på sjukhus och korttidsvård, och kunde varken förbereda sig själv eller lägenheten inför prövningarna. Det här ärendet borde inte ha tillåtits att komma upp i rätten när det gjorde – vi hade så mycket att berätta som aldrig kunde lyftas fram.

Även Hyresgästföreningens jurist Ellinor Rapp, som hanterat ärendet, tycker att fastighetsägaren borde tänka om.

– Det är givetvis mycket beklagligt att hyresvärden väljer att verkställa beslutet från Svea hovrätt nu, mitt under pågående pandemi. Vi tycker inte det är rätt utan anser att hyresvärden borde ta hänsyn till hyresgästens ålder och de rådande omständigheterna.

Hon tror dock att hovrättens dom hade blivit densamma även om det under förhandlingarna kommit fram att det pågår hotellverksamhet i huset.

– När det finns saklig grund för uppsägning och en hyresrätt bedöms vara förverkad i juridisk mening görs ingen skälighetsbedömning. Vi har därför svårt att se att den omständigheten skulle haft någon betydelse.

Rikard Ljungqvist reporter – Hem & Hyra,

Lina Persson är medlem i Anhörigföreningen och den 5:e oktober har hon premiär med det anhörigevent hon skapat. Där kommer hon bland annat spela sin egna föreställning som handlar om henne och hennes syster. Så här skriver Lina:

Mitt namn är Lina Persson och det är jag som är initiativtagaren till anhörigeventet Vägra Skuld – att vara anhörig och därigenom också den ideella föreningen Att vara anhörig. Det hela började som ett examensarbete på Balettakademiens yrkesutbildning för musikalartister, en egenskriven föreställning om att vara anhörig till någon som lever med bipolär sjukdom.
▪
Jag är alltså anhörig, men inte bara till någon som är bipolär. Jag är på många plan, och i många led, anhörig och det många av dessa olika relationer har gemensamt är att vi aldrig någonsin pratat om det. Vid premiären av min föreställning satt hela min familj i publiken för att för första gången ta del av min berättelse, att växa upp med en syster som är sjuk, men inte ens efter den pratade vi om det. Däremot var det många andra som såg föreställningen och kom fram, hörde av sig efteråt och gav en otrolig respons som jag inte alls var beredd på.
▪
Långsamt började det gå upp för mig att detta inte är något jag är ensam om att uppleva, det verkade snarare så att det var en allmängiltig sak, att inte prata om det som skaver och gör ont. Det som vi skäms för och känner skuld kring. Nånstans då väcktes en tanke om att nå en större publik med föreställningen, att få komma ut och spela och genom kultur nästla sig in i smärtan och väcka tankar hos de som förtränger för att överleva. Jag tror inte på att förtränga, jag har sett att det tar sig uttryck på andra sätt.
▪
Vi måste börja prata med varandra och vi måste lyfta den skuld som ligger som tunga ok på våra axlar. Jag är övertygad om att den skulden sakta men säkert smulas sönder av samtalet och jag ser Vägra Skuld som en start. Som en första sten som kommer att ge ringar på vattnet. Som början på förändring.