Föreningen hade sitt första medlemsmöte för i år 25/1. Mötet var välbesökt och trivsamt och med god fika.

Medlemsmötena är en viktig del av föreningens verksamhet. Mötena ska ge möjlighet till vila och återhämtning och utveckling. Genom att ta del av andras erfarenheter kan vi få nya insikter och utvecklas.

Som vanligt inleddes mötet med fika och praktisk information från vår ordförande Lena. Föreningen växer och nu är vi 115 medlemmar. Lena berättade lite om styrelsens arbete och vilka de är och vad dessa har för arbetsuppgifter. Styrelsen gör en stor och viktig ideell insats. Om det finns någon medlem som vill engagera sig mer i föreningen så finns det några arbetsuppgifter som styrelsen gärna överlåter till medlemmar.

Till våra medlemsmöten brukar vi bjuda in en gäst, kvällens gäst var Pia Danielsson, diakon i sjukhuskyrkan. Hon har lång erfarenhet av att möta anhöriga. I sitt arbetet möter Pia tre kategorier av personer, personer med psykisk ohälsa, anhöriga och vårdpersonal.

Pia delade med sig rikligt av sina erfarenheter från möten med anhöriga. Många anhöriga upplever en sorg över att det inte blev som de hade tänkt sig med livet och barnen. Livet blev annorlunda, det blev inte som man hoppades och drömde om. Det finns ”en bild” för hur saker ska se ut och vara. Inom denna norm ryms inte sjukdom och svårigheter. Fast normen ”skaver” lite hos oss alla.

Pia poängterade vikten av att ta hand om sig själv som anhörig och att försöka hitta utrymme för egen tid. Det är viktigt för att man ska orka och för att man inte själv ska bli sjuk och utmattad. Det är viktigt att våga må bra själv även om man har en närstående som mår dåligt. Många anhöriga mår som sin närstående, mår den närstående bra så mår man själv bra  Pia liknade denna symbios vid ”en hiss”. Den närståendes mående styr hissen men ibland måste man som anhörig kliva ur hissen och tänka på sig själv en stund och sitt eget mående.