Här är några intressanta rubriker:
Här är några punkter i NSPH:s nyhetsbrev. Vill speciellt framhålla filmen om att möta anhöriga i vården, framtagen av Anhörigprojektet! Mycket sevärd!
Läs hela nyhetsbrevet och se filmen här
Anhöriga står för en mycket stor del av vården av närstående. Att vårda en närstående kan ge glädje, men ibland kan man som anhörig själv behöva stöd.
Det är kommunen som enligt socialtjänstlagen (SoL) är skyldig att erbjuda olika former av stöd åt anhöriga som vårdar sina nära. Vilken typ av stöd man kan få skiljer sig mellan olika kommuner.
2009 skärptes socialtjänstlagen från att kommunerna ”bör” erbjuda stöd till anhöriga till det mer förpliktigande ”ska” – socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Man slår även fast att anhörigstödet ska vara individuellt och flexibelt.
Exempel på anhöriga som har rätt till stöd:
Utöver det offentliga stödet finns många organisationer och föreningar som erbjuder anhörigstöd.
Individuellt vad man behöver
Endast anhöriga kan definiera vad anhörigstöd är. Behovet av stöd ser olika ut beroende på många olika saker. Anhöriga känner ofta bäst själva vad för sorts stöd som skulle kunna underlätta vardagen.
Anhörigstöd kan vara många olika insatser som direkt eller indirekt riktar sig till den som ger stöd eller vård till en närstående. Direkt anhörigstöd kan vara samtalsgrupper, information, ekonomisk ersättning för förlorad arbetsinkomst och avlösning exempelvis. Indirekt anhörigstöd skulle kunna vara hemtjänst, korttidsboende och bostadsanpassningar.
Ska underlätta
Tanken är att anhörigstödet ska underlätta den anhöriges vardag, fysiskt, psykiskt och socialt. Stödet ska också bidra till en ökad livskvalité och välbefinnande för anhöriga och de som vårdas. Även om lagstiftningen som berör anhörigas rättigheter till stöd har skärpts behöver det göras mer för att anhöriga ska få en starkare position i samhället.
I en del kommuner upprättas skriftliga anhörigstödplaner för anhöriga. Det sker i samtal med anhöriga och ansvarig för anhörigstöd inom kommunen där individuella behov och insatser identifieras.
Läs Socialstyrelsens vägledning Stöd till anhöriga, som riktar sig till Sveriges kommuner.
Källa: www.anhorighandboken.se
Några rubriker:
Glad midsommar!
Trots ett lite lätt förvirrat väder, är nu sommaren äntligen på ingång. Vi i styrelsen vill passa på att önska er alla en glad midsommar och en fortsatt solig sommar!
Den 14 juni och 23 augusti har ett sommarcafé öppet kl.12-15 på Anhörigcenter, Karl Gustavsgatan 63.
Vi ses på nästa medlemsmöte den 31 aug.
Ta hand om varandra
Soliga sommarhälsningar
Styrelsen
Regeringen presenterar i dag ett förslag som ska göra det lättare att få ekonomiskt stöd för att vårda en närstående. Men Anhörigas riksförbund efterfrågar en större förändring.
Alla har i dag laglig rätt att ta ledigt eller gå ner i arbetstid för att vårda en nära anhörig som är allvarligt sjuk. Men det är få som utnyttjar den så kallade närståendepenningen. Därför vill Regeringen nu förenkla regelverket.
– Nu stärker vi den här förmånen och slår ett slag för ökad flexibilitet och förhoppningsvis att fler får upp ögonen för att man har den här möjligheten, säger socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S).
Idag kan man vara helt ledig eller gå ner till 50 eller 25 procent i max hundra dagar, men enligt Regeringens förslag ska det också bli möjligt att gå ner till 75 procent och det ska bli enklare att växla mellan olika sysselsättningsgrader.
Ann-Marie Högberg är ordförande på Anhörigas riksförbund. Hon är positiv till förslaget, men tycker att det behövs större förändringar i regelverket, och vill se en utvidgning av de hundra dagar som närståendepenningen är begränsad till.
– Sverige har i dag nästan 1,3 miljoner människor som regelbundet vårdar eller hjälper en närstående. Så det behövs möjlighet till stöd i längre perioder. Det är inte alltid som det handlar om slutskedet. Man hjälper kanske en förälder som har en demenssjukdom eller vårdar en partner som har fått en stroke, säger Ann-Marie Högberg.
Annika Strandhäll bekräftar att förslaget inte innehåller någon förlängning av tidsbegränsningen på hundra dagar, men tillägger att det kan komma att förändras.
– Ja, det är klart att sådant lyssnar vi också till. Nu tar vi det här steget och gör det ytterligare flexibelt. Så får vi återkomma med om det behövs göras ytterligare förändringar. Men det viktiga för vår del är ju att få upp kännedomen och få fler att faktiskt se att den här förmånen och möjligheten finns, säger Annika Strandhäll.
Förslaget ska nu ut på remiss och om Riksdagen röstar ja kommer de nya reglerna börja gälla första januari nästa år.
Här kan du bl a läsa om Anhörigriksdagen som hölls i Varberg under två dagar, den 9 och 10 maj, om Nationellt kompetenscentrum anhöriga och Svenskt Demenscentrum – Redovisning av 2016 års verksamhet och om Nka:s webbinarier hösten 2017.
Här kan du läsa nyhetsbrevet i sin helhet
Och här kan du se filmade föreläsningar från Anhörigriksdagen
En av våra medlemmar deltog i denna intressanta, inspirerande och hoppingivande heldag om psykisk ohälsa.
Just nu är det väldigt tydligt att vem som helst kan drabbas av psykisk ohälsa någon gång under sin livstid.
Jag tänker på vår sjukvårdsminister Gabriel Wickström som för närvarande är sjukskriven för utmattning.
Agneta Karlsson, statssekreterare på Socialdepartementet sade i sitt öppningstal att hon växte upp med en pappa med bipolär sjukdom, något som man inte talade om på den tiden.
Här kan ni läsa mer om konferensen
