Nationellt Kompetenscenter Anhöriga Nyhetsbrev 6

Här är några intressanta rubriker:

  • Ny forskning om IKT-stöd för förvärvsarbetande anhöriga som ger vård, hjälp och stöd till äldre närstående
  • Anhörigas resurser och hälsofrämjande perspektiv i fokus i ny avhandling
  • Nka kommer att vara på plats i Visby under årets Almedalsvecka.
  • Intressanta exempel på anhörigstöd
  • Tips på webbinarier i höst

Läs hela nyhetsbrevet här!

 

NSPH nyhetsbrev nr 6 2017

Här är några punkter i NSPH:s nyhetsbrev. Vill speciellt framhålla filmen om att möta anhöriga i vården, framtagen av Anhörigprojektet! Mycket sevärd!

  • På plats under Almedalen 2017
  • Remiss om jämlik hälsa
  • Undantaget för rättsväsendet måste slopas
  • Ny film om att möta anhöriga i vården
  • Skriv under uppropet om anhörigstöd
  • Peer support i NSPH-podden
  • Inspirationsdag med tema fysisk hälsa

Läs hela nyhetsbrevet och se filmen här

 

 

Vad är anhörigstöd?

Foto: Hidvi Group

Anhöriga står för en mycket stor del av vården av närstående. Att vårda en närstående kan ge glädje, men ibland kan man som anhörig själv behöva stöd.

Det är kommunen som enligt socialtjänstlagen (SoL) är skyldig att erbjuda olika former av stöd åt anhöriga som vårdar sina nära. Vilken typ av stöd man kan få skiljer sig mellan olika kommuner.

2009 skärptes socialtjänstlagen från att kommunerna ”bör” erbjuda stöd till anhöriga till det mer förpliktigande ”ska” – socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Man slår även fast att anhörigstödet ska vara individuellt och flexibelt.

Exempel på anhöriga som har rätt till stöd:

  • anhöriga till personer med fysisk funktionsnedsättning
  • anhöriga till personer med psykisk funktionsnedsättning
  • anhöriga till personer med utvecklingsstörning eller annan intellektuell funktionsnedsättning
  • anhöriga till personer med långvarig psykisk sjukdom
  • anhöriga till personer med långvarig eller kronisk fysisk sjukdom
  • anhöriga till personer med missbruks- och beroendeproblematik
  • föräldrar till barn under 18 år med någon av ovanstående sjukdom eller funktionsnedsättning
  • föräldrar till vuxna barn med någon av ovanstående sjukdom eller funktionsnedsättning
  • vuxna barn till person med någon av ovanstående sjukdom eller funktionsnedsättning.

Utöver det offentliga stödet finns många organisationer och föreningar som erbjuder anhörigstöd.

Individuellt vad man behöver

Endast anhöriga kan definiera vad anhörigstöd är. Behovet av stöd ser olika ut beroende på många olika saker. Anhöriga känner ofta bäst själva vad för sorts stöd som skulle kunna underlätta vardagen.

Anhörigstöd kan vara många olika insatser som direkt eller indirekt riktar sig till den som ger stöd eller vård till en närstående. Direkt anhörigstöd kan vara samtalsgrupper, information, ekonomisk ersättning för förlorad arbetsinkomst och avlösning exempelvis. Indirekt anhörigstöd skulle kunna vara hemtjänst, korttidsboende och bostadsanpassningar.

Ska underlätta

Tanken är att anhörigstödet ska underlätta den anhöriges vardag, fysiskt, psykiskt och socialt. Stödet ska också bidra till en ökad livskvalité och välbefinnande för anhöriga och de som vårdas. Även om lagstiftningen som berör anhörigas rättigheter till stöd har skärpts behöver det göras mer för att anhöriga ska få en starkare position i samhället.

I en del kommuner upprättas skriftliga anhörigstödplaner för anhöriga. Det sker i samtal med anhöriga och ansvarig för anhörigstöd inom kommunen där individuella behov och insatser identifieras.

Läs Socialstyrelsens vägledning Stöd till anhöriga, som riktar sig till Sveriges kommuner.

Källa: www.anhorighandboken.se

Förbundsnytt för juni – Anhörigas Riksförbund

Några rubriker: 

  • Ordförande har ordet
  • Medlemsförmån – Mindful Tapping
  • Erik Ward tar emot samtal 

Läs hela nyhetsbrevet här

Glad midsommar!

Artikel från tidningen ÅSS Emellan

Här är en artikel publicerad i Svenska Ångestsyndromsällskapets tidning ÅSS Emellan, det var ett temanummer om anhöriga. Artikeln är skriven av Mona Ringebrand.

Anhörigföreningen vill påverka och förändra.

Syftet med Anhörigföreningen Göteborg är att skapa en plats dit anhöriga kan vända sig och träffa andra i liknande situation. Föreningen vänder sig till alla anhöriga oavsett diagnos.

Jag träffar Jaana Laitala som är sekreterare i Anhörigföreningens styrelse. Det hon ser som den stora fördelen med föreningen är att den är till för alla oavsett ålder och diagnos.

– Man har mycket gemensamt som anhörig. Det handlar ofta om att orka finnas där och stötta på bästa sätt men också att orka med sig själv och få utrymme för det. Det är viktigt att ha en plats där man kan prata av sig om hur jobbigt och svårt det kan vara ibland, vilka svårigheter man stöter på och få och ge råd och tips till varandra. Jag hade varit glad om jag hade hittat föreningen tidigare när min mamma var sjuk till exempel.

Anhörigföreningen Göteborg har ca 100 medlemmar och verksamheten finansieras av medlemsavgifter och ett litet kommunalt bidrag. NSPHiG (Nationell samverkan för psykisk hälsa i Göteborg) sponsrar också verksamheten. Idag har föreningen ingen egen lokal men lånar av Anhörigkonsulenterna Centrum. Förutom möten, caféträffar, intressegrupper och samtalsgrupper direkt i verksamheten arbetar föreningen även i ett större perspektiv.

–Vi har som mål att påverka politiker, sjukvård och aktuella myndigheter med syftet att se till att riktlinjer avseende anhörigperspektivet följs och implementeras i den kommunala verksamheten. Vi skulle gärna se att kommunen hade ett kommunalt anhörigråd som bland annat bevakar detta. I kommunen finns till exempel redan pensionärsråd, funktionshinderråd och ungdomsråd, säger Jaana Laitala.

Hur gör jag som anhörig om något inte fungerar?

Foto: Symbolbilder

Om man som anhörig eller patient upplever att något inte fungerar, eller om man är missnöjd med exempelvis ett beslut, vård eller stöd, har man rätt att klaga och lämna synpunkter.

Det finns flera olika instanser att vända sig till med klagomål. Det kan vara bra att be om skriftligt svar när man klagar för att i lugn och ro läsa svaret och undvika missförstånd.

Vänd dig i första hand direkt till den person inom vården som har utfört undersökningen eller behandlingen. Ofta kan missförstånd och oklarheter redas ut på det sättet. Man kan också alltid vända sig till chefen vid den enhet där man fått vården. Om man anser att ett brott har begåtts inom vården ska man göra en polisanmälan. En sådan anmälan kan till exempel gälla vållande till annans död.

Patientnämnden

Patientnämnden (PaN) är den förvaltning dit man kan vända sig med frågor eller problem som rör i stort sett all offentligt finansierad vård; landstingets hälso- och sjukvård, kommunernas hälso- och sjukvård i särskilda boenden, privata vårdgivare som har avtal med landstinget eller en kommun, handikapp- och habiliteringsverksamhet samt folktandvården och den tandvård som landstinget finansierar. Patientnämnden är en fristående och opartisk instans som finns i alla landsting/regioner.

Inspektion för vård och omsorg (IVO) ansvarar för tillsyn över hälso- och sjukvård, socialtjänst och verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Myndigheten ansvarar också för viss tillståndsprövning inom de områdena. Det är IVO som har ansvar för att utreda anmälningar, till exempel lex Sarah och lex Maria.

Lex Sarah

Lex Sarah är en bestämmelse i Socialtjänstlagen som innebär att den som arbetar med att ge service och omvårdnad inom socialtjänstens område är skyldig enligt lag att rapportera missförhållanden och risk för missförhållanden i verksamheten.

Övergrepp kan vara om personalen använder hårda tag eller hotar och skrämmer äldre, funktionshindrade eller personer som tvångvårdas av SiS. Det kan handla om:

■ fysiska övergrepp som slag, nypningar eller skakningar

■ psykiska övergrepp som bestraffningar, hot, trakasserier eller kränkningar

■ sexuella övergrepp

■ ekonomiska övergrepp som stöld, förskingring eller utpressning

Lex Maria

Lex Maria är en lag som innebär att ett landsting/region eller en kommun ska anmäla till IVO om en patient drabbats av, eller riskerat att drabbas av, en allvarlig skada eller sjukdom. Skadan, eller risken för skada, kan ha skett i samband med en undersökning, under vård eller behandling.

Anmälan ska vara hos IVO senast två månader efter att vårdskadan inträffade. Som patient, eller i vissa fall närstående, ska man få information om att anmälan har gjorts och dessutom få möjligheten att beskriva vad som inträffat eller vilken risk man utsatts för.

En lex Maria-anmälan kan också handla om:

■ att en person fått felaktig eller otillräcklig information

■ förväxlingar, felaktiga förskrivningar, feldoseringar eller felexpedieringar av läkemedel

■ utebliven eller fördröjd undersökning, vård eller behandling som man borde ha fått

■ felaktigt utförd undersökning, vård eller behandling

■ brister i arbetsrutiner, i vårdens organisation eller i samarbetet mellan olika vårdenheter

■ otillräckliga resurser vad gäller kompetens, bemanning, lokaler eller utrustning, som gör att verksamheten inte kan bedrivas på ett säkert sätt

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) är en myndighet som prövar behörighetsfrågor avseende legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Det är bara IVO, Justitieombudsmannen och Justitiekanslern som kan göra anmälningar till HSAN. Från och med 1 juli 2015 är Socialstyrelsen värdmyndighet för HSAN.

ANHÖRIGAS RIKSFÖRBUND TIPSAR
Det finns assistansföretag som erbjuder kostnadsfri juridisk hjälp även om du inte är kund hos företaget. Assistansföretagen har ofta lång erfarenhet av att arbeta med barn, ungdomar och vuxna med varierande hjälpbehov. Dra dig inte för att söka hjälp att överklaga och ställa krav.

Källa: http://anhorighandboken.se

 

Kort varsel Utflykt imorgon 15/6

Anhörigstöd Hisingen har en utflykt imorgon till Styrsö.
Alla är välkomna även om man inte bor på Hisingen.
Träffas 9.30 vid Saltholmen, båten går 9.50.
Se mer information i bilden
.

Sommarlov!

Trots ett lite lätt förvirrat väder, är nu sommaren äntligen på ingång. Vi i styrelsen vill passa på att önska er alla en glad midsommar och en fortsatt solig sommar!

Den 14 juni och 23 augusti har ett sommarcafé öppet kl.12-15 på Anhörigcenter, Karl Gustavsgatan 63.

Vi ses på nästa medlemsmöte den 31 aug.

Ta hand om varandra

Soliga sommarhälsningar

Styrelsen