Var är stödet till de anhöriga?

En av politikens uppgifter är att prioritera en grupps behov framför en annans. Resurserna räcker ju inte till alla. Detta blir särskilt tydligt ju närmare valdagen vi kommer då olika mer eller mindre cyniska utspel i kampen om väljarröster dyker upp.

Anne-Marie Högbergs upprop belyser klart var Anhöriga befinner sig på politikens prioritetslista.

HUR KAN VI KOMMA HÖGRE UPP PÅ LISTAN?

Var är stödet till de anhöriga?

Med sitt senaste reformförslag, en extra veckas föräldraledighet, vill Socialdemokraterna förenkla för landets 900 000 föräldrar. Samtidigt står en lika stor grupp, 900 000 anhöriga i arbetsför ålder, helt utan stöd från samhället.

I dagarna presenterade Socialdemokraterna sitt valmanifest och med det reformen om en extra veckas föräldraledighet. En i grunden bra reform som kommer att underlätta mycket för landets föräldrar, främst de med så låga inkomster att de tvingas jobba under barnens skollov, med ständigt dåligt samvete och ökad stress som ofrivillig ryggsäck.

900 000 är antalet föräldrar som kan komma på fråga för att utnyttja reformen. 900 000 är också antalet anhöriga i Sverige som dagligen hjälper och stöttar en närstående samtidigt som de ska klara av sitt egna förvärvsarbete. Varje år tvingas 140 000 av dessa gå ned i arbetstid eller rent av säga upp sig för att kunna hantera sin anhörigsituation.

I takt med att befolkningen blir allt äldre kommer trycket på de anhöriga bli allt hårdare. Vi vet att vi om 20 år kommer ha mer än dubbelt så många demenssjuka som idag och demens är en av diagnoserna där anhöriga tvingas ta ett stort ansvar för de som drabbats. Att hjälpa och stötta en närstående är något som alltid ska vara ett frivilligt val men så ser det idag inte ut.

När vi nu vet att vi står inför vad många kallar en vårdkatastrof vad kommer då hända då allt fler anhöriga tvingas in i ett omvårdnadsansvar av sina närstående? Vad kommer det göra för samhällsekonomin? Beräkningar visar att anhöriga sparar samhället 183 miljarder årligen genom att utföra en stor del av den vård som de närstående är i behov av. Men hur mycket kostar det inte samhället att tvinga 140 000 anhöriga att helt eller delvis avstå från arbete?

Vi jobbar dagligen med att lyfta fram fakta kring anhörigfrågan och att synliggöra dessa 1,3 miljoner svenskar som dagligen hjälper och stöttar en närstående som själv inte klarar av sin vardag. Ja, du läste rätt. 1,3 miljoner svenskar dagligen, allt enligt Socialstyrelsens egna siffror.

Det är nu dags för landets politiker att vidga synfältet. Det finns fler grupper i samhället som behöver vårt stöd. Fler än de som vanligtvis hamnar i fokus. Politiken måste klara av att se hela spelplanen. Anhöriga är en stor, ofta osynlig grupp i samhället som förtjänar vårt stöd. Det skulle alla tjäna på.

Ann-Marie Högberg
förbundsordförande
Anhörigas Riksförbund

Anhörigas Riksförbund är en partipolitiskt och religiöst obunden intresseorganisation. Vi verkar för anhöriga till människor, som på grund av funktionsnedsättning, sjukdom eller ålder behöver hjälp att klara sin vardag. Anhörigas Riksförbund organiserar 5000 medlemmar i snart 60 lokalföreningar runt om i landet.

NKA:s Nyhetsbrev nummer 7

Ur innehållet:

  • Elizabeth Hanson ny ordförande i Eurocarers
  • Partiledartalen i Almedalen under lupp
  • Anhörigas insatser vid demens kostar skjortan
  • Koordinatorer till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Läs hela nyhetsbrevet här!

My och Karin från Funktionsrätt Göteborg hör av sig!

i minns väl My och Karin från Funktionsrätt Göteborg som gästade vårens sista medlemsmöte?  De gav oss riktigt intressant information om hur man som medborgare kan komma i kontakt med Göteborgs kommun med synpunkter, klagomål mm. Nu hör de av sig igen, denna gång för att ge våra medlemmar möjligheten att åter kunna påverka kontaktytan med kommunen. De skriver så här:

Tack ännu en gång för senast! Mötet med er gav oss nya perspektiv på hur kommunens verksamheter hanterar klagomål och kritik. Vi använder oss kontinuerligt av era reflektioner och tankar.

Som ni vet skriver jag och Karin en lägesrapport om hur stadens synpunktshantering fungerar. Rapporten kommer ut i slutet på 2018. Vi har intervjuat många tjänstemän och politiker, men nu är det dags att höra mer om ”vanligt folks” erfarenheter av att lämna klagomål och framföra kritik till olika kommunala verksamheter.

Vi har gjort en frågelista med fem frågor som ligger på projektets hemsida. Vi behöver nu lite hjälp att få ut frågelistan till alla medlemmar i Anhörigföreningen. Därför undrar vi om vi skulle kunna få publicera en text med hänvisning till frågelistan i ert nästa nyhetsbrev?

Så här är vi – ta möjligheten att ge synpunkter som My och Karin kan ta med i sin rapport genom att svara på de fem frågorna i deras lista.

Klicka här  för att komma till listan!

Att vara anhörig – Vägra skuld

Lina Persson är medlem i Anhörigföreningen och den 5:e oktober har hon premiär med det anhörigevent hon skapat. Där kommer hon bland annat spela sin egna föreställning som handlar om henne och hennes syster. Så här skriver Lina:

Bilden kan innehålla: 1 person

Mitt namn är Lina Persson och det är jag som är initiativtagaren till anhörigeventet Vägra Skuld – att vara anhörig och därigenom också den ideella föreningen Att vara anhörig. Det hela började som ett examensarbete på Balettakademiens yrkesutbildning för musikalartister, en egenskriven föreställning om att vara anhörig till någon som lever med bipolär sjukdom.

Jag är alltså anhörig, men inte bara till någon som är bipolär. Jag är på många plan, och i många led, anhörig och det många av dessa olika relationer har gemensamt är att vi aldrig någonsin pratat om det. Vid premiären av min föreställning satt hela min familj i publiken för att för första gången ta del av min berättelse, att växa upp med en syster som är sjuk, men inte ens efter den pratade vi om det. Däremot var det många andra som såg föreställningen och kom fram, hörde av sig efteråt och gav en otrolig respons som jag inte alls var beredd på.

Långsamt började det gå upp för mig att detta inte är något jag är ensam om att uppleva, det verkade snarare så att det var en allmängiltig sak, att inte prata om det som skaver och gör ont. Det som vi skäms för och känner skuld kring. Nånstans då väcktes en tanke om att nå en större publik med föreställningen, att få komma ut och spela och genom kultur nästla sig in i smärtan och väcka tankar hos de som förtränger för att överleva. Jag tror inte på att förtränga, jag har sett att det tar sig uttryck på andra sätt.

Vi måste börja prata med varandra och vi måste lyfta den skuld som ligger som tunga ok på våra axlar. Jag är övertygad om att den skulden sakta men säkert smulas sönder av samtalet och jag ser Vägra Skuld som en start. Som en första sten som kommer att ge ringar på vattnet. Som början på förändring.

 

En dag om Åldersvänliga städer!

Kan ni tänka er – det finns åldersvänliga städer!

Vi blir alltfler äldre och det ställer krav på framtidens städer. En genomtänkt stadsplanering och ett inkluderande förhållningssätt är nödvändigt så att vi alla kan leva aktiva liv långt upp i åren. Vi behöver skapa åldersvänliga samhällen – och för detta krävs nytänkande och kreativitet.

Den 1 oktober inbjuds till en inspirerande heldag med konkreta tips och exempel från kommunstyrelseuppdraget Åldersvänliga Göteborg och andra nordiska medlemsstäder i WHO-nätverket Age-friendly cities and communities.

Kunskaper och erfarenheter inom stadsplanering, mobilitet, social gemenskap och att lyfta äldres resurser kommer att delges. En programpunkt kommer att ha anhörigperspektiv.

Göteborgs pensionärsråd, Nordens välfärdscenter och Göteborgs kommun står för arrangemanget

Information och anmälan hittar du HÄR!

 

 

Anhörigas Riksförbund lanserar Anhörighälsa, en ny medlemsförmån!