Delta i NKA:s webbinarier!

Nka erbjuder ett antal webbinarier under hösten inom flera områden som både vänder sig till personal, frivilligorganisationer och anhöriga.

Nka:s webbinarier är en mötesplats där man kan få ta del av intressanta föreläsningar via video. Som deltagare kan man se och lyssna på presentatörerna och samtidigt vara interaktiv med möjlighet att ställa frågor via chatt och frågepollar.

Innan mötet startar får man en länk via e-post till webbinariet där man loggar in med sitt namn. Man får också intstruktioner hur webbinariet kommer att gå till.

Vad behöver man för att kunna medverka?
En dator, smartphone eller surfplatta. En skaplig Internetuppkoppling. Mobilt bredband rekommenderas ej. Som deltagare kan man se och lyssna på presentatörerna och kan kommunicera med alla via chatt.

Här nedan ser du vilka datum och föreläsningar du kan delta i. I länkarna finns anmälan!

11 oktober kl. 15:00-16:15
om sömn och sömnsvårigheter hos barn och unga med flerfunktionsnedsättning och deras föräldrar. Med Mirjam Ekstedt och Ann-Kristin Ölund.

26 oktober kl. 14:00-15:00
om kunskapsöversikten som handlar om stödprogram till anhöriga som ger insatser till närstående med stroke. Med Eva Månsson Lexell.

8 november kl. 14:00-15:00
om kunskapsöversikten Anhöriga till äldre personer med psykisk ohälsa. Med Iréne Ericsson och Marie Persson.

vaxjoaina

 

Henrik Zetterbergs föreläsning

Henrik Zetterberg, professor i neurokemi, överläkare och en inspirerande berättare, informerade i torsdags om de senaste rönen avseende Alzheimers sjukdom inbjuden av Anhörigcentret i Frölunda kulturhus.

Alois Alzheimer som var en klinisk psykiater och mycket duktig neuropatolog i början av förra seklet, mötte en kvinnlig patient med närminnesstörning och paranoia. Vid obduktion fann han att i hennes hjärna fanns det som idag benämns plack utanför hjärncellerna och tangles, små knyten inuti hjärncellerna. Detta medförde en förlust av hjärnceller och ledde till att kvinnan utvecklade demens (hjärnsvikt). Den tyske psykiatern Emil Kreppelin gav senare sjukdomen namn efter just Alois Alzheimer.

Sjukdomen börjar i ett lillfingerstort område djupt inne i hjärnan, benämnt Hippocampus och ger symtom i form av närminnesstörning (man glömmer avtalade möten, lagar mat och glömmer helt av vad man sysslade med),  som så småningom utvecklas till brister även i andra kognitiva funktioner. När vanlig glömska förvärras, ska man söka läkarkontakt, i första hand på sin vårdcentral men även gärna på Minneskliniken.

Det pågår forskning inom många områden för att kunna lösa gåtan med Alzheimers sjukdom, bl a om ärftlighet. Idag finns 15 familjer i Sverige med konstaterad ärftlighet för Alzheimers sjukdom. I dessa familjer är prognosen 50% att man drabbas av sjukdomen, ofta tidigt i livet.

Idag finns inga läkemedel som stoppar sjukdomen. Däremot finns flera preparat som lindrar symtomen och ökar välbefinnandet.

Allt som är bra för hjärtat är bra för hjärnan! Undvik stress, motionera lagom, sluta röka, drick lagom mycket alkohol och framför allt – se till att sova bra. Snarkning med andningsstopp, sk apné, kan ge något ökad risk för demenssymtom, men idag finns mycket bra hjälp för att undvika dessa problem.

Inte oss, inte nu

Lyssna på denna rörande berättelse skriven av Inger om hennes man Nils som fick ALS.

Programmet  om Nils sista tid är skrivet och berättat av Inger Berg och producerat av Ola Hemström och är en del av serien “Svenska berättelser” – lyssnarnas egna historier. Ett samarbete med Sommar i P1 och Lyssnarnas Sommar.

Lyssna på programmet här!

20160612_174006[1]

 

Internationella Alzheimerdagen 21 september

Idag är det Internationella Alzheimerdagen!

Över hela världen uppmärksammas de senaste rönen när det gäller forskning och levnadsvillkor för personer med Alzheimers sjukdom och deras anhöriga.

Här nedan finner du en del av det som händer :

I GP igår kunde vi läsa om Kerstin Berglund Wingårds erfarenheter som anhörig till en make med Alzheimers sjukdom.

Läs gårdagens artikel i GP här

Alzheimerfonden sänder årets föreläsningar live via vår Facebooksida mellan kl 13 och 17 idag onsdag den 21 september.

Här kan sändingen följas.

 

Den 21 september är en dag då våra tankar går extra mycket till de demenssjuka och deras anhöriga/närstående över  hela världen. Det är internationella Alzheimerdagen som är instiftad av Alzheimer Disease International. Dagen har uppmärksammats sedan 1986.

Demensförbundet har nu i många år uppmärksammat Alzheimerdagen runt om i hela landet med olika aktiviteter såsom föreläsningar och utställningar, både själva och i samarbete med både kommunen och till exempel studieförbunden. Mycket kunskap och information har getts till allmänheten, politiker, vårdpersonal och självklart till dem som är drabbade själva och deras anhöriga.

Våra aktiviteter, både den 21 september och för resten av året, hittar du i vår kalender. Många föreningar har även annonserat i lokalpress. Vill du veta vad föreningen på din ort gör, så hittar du en lista av dem alla här.

 

 

Professorn och tisdagskrönikören Henrik Zetterberg, som bland annat forskar om Alzheimers sjukdom.

I Henrik Zetterbergs krönika 20 september i GP, beskriver han hur sjukdomen Alzheimers fick sitt namn och de senaste rönen inom forskningen. Han kommer dessutom till Anhörigcenter på Frölunda kulturhus och berättar mer torsdag 22 september. Se vår kalender för detaljer!

Läs hela krönikan här!

Nya anhöriggruppens första möte!

Igår var det dags för den nya anhöriggruppens första möte. Nåja, grupp och grupp… vi var tre personer som sammanstrålade på Karl Gustavsgatan för att prata anhörigskap – Olle, Lena och Bibi. Vi hade en trevlig stund, drack kaffe och bytte erfarenheter. Nästa gång hoppas vi på fler deltagare, det blir tisdag 11 oktober kl 16-17.30 på Karl Gustavsgatan 63, ingång Anhörigcenter. VÄLKOMMEN!

Meddela gärna via mail att du kommer!   info@anhoriggbg.se

Stor skillnad på bidrag för anhörigvård

IMG_5731

GP beskriver idag hur anhörigstödet varierar i olika kommuner i landet. Trots att Socialtjänstlagen mycket tydligt säger att kommunen ska ge anhöriga stöd då de stöttar en närstående ser insatserna mycket olika ut. I Västra Götaland har t ex 8 kommuner inget s k anhörigbidrag, ett individuellt ekonomiskt bidrag, medan Göteborg, Härryda, Kungsbacka och Partille har ekonomiskt stöd i olika nivåer, vilka beviljas av biståndshandläggare inom socialtjänsten.

Många anhöriga väljer idag att gå ner i arbetstid eller tidigarelägga sin pension, med stora ekonomiska konsekvenser, för att ge stöd och vård till en närstående. Genom att endast erbjuda olika typer av aktiviteter som en hel del av de anhöriga inte upplever att de har tid att utnyttja, begränsas kraftigt valmöjligheten i det stöd som kommunen är skyldig att tillhandahålla. Många anhöriga kanske föredrar att välja sina aktiviteter fritt.

Artikeln beskriver också hur Tjörns kommun har ett nära samarbete med den lokala Anhörigföreningen.

Läs hela artikeln här!

Anhörigas hem blir de nya institutionerna

Så här skriver Aftonbladet den 19 september:

Utan assistansreformen riskerar utsatta grupper att åter hamna på institutioner. Skillnaden är bara att regeringen den här gången försöker återinföra institutionerna genom att även smyga in dem i brukares och anhörigas hem, skriver Katarina Gustafsson.

Det är en märklig debatt som pågår kring den av regeringen initierade LSS-utredningen som syftar till att spara pengar på en förhållandevis liten grupp bestående av drygt 16 000 redan hårt utsatta individer. Och det råder ett stort missförstånd kring själva företeelsen assistans, en villfarelse om att det skulle vara någon form av lyxprodukt. Assistans är ingen lyx!  
Det är en högst oönskad, men livsnödvändig insats för människor med olika typer av funktionsnedsättningar. Människor som inget hellre önskar än att de skulle slippa vara beroende av hjälp för att klara av sin vardag.
Kostnaden för personlig assistans som regeringen är så upprörd över är i själva verket löner till en yrkeskår om närmare 80 000 personliga assistenter.
Jämfört med vilken annan statligt finansierad verksamhet/yrkeskår som helst är det inte en hög kostnad. Assistenter har inte höga löner. I diskussionerna om vad insatserna för assistans kostar utgår man märkligt nog från bruttokostnaden. Men lön innebär också skatt åter till staten. En nätt liten detalj regeringen råkat glömma bort.
Värt att notera är även att regeringen försöker smyga igenom en lagändring vid årsskiftet som innebär att man vid behov och utan förvarning skall kunna ändra assistansersättningen (vid till exempel naturkatastrofer, hög invandring, med mera). I praktiken betyder det att regeringen utan förvarning kan sänka assistenternas lön. Vilken annan yrkeskår i Sverige skulle acceptera att arbeta på sådana villkor?
Hur tänker man sig i framtiden kunna rekrytera kompetenta medarbetare till en bransch som har till uppgift att skapa en meningsfull och trygg vardag för samhällets mest utsatta, när löneutveckling inte följer övriga landet, när lönenivån kan ändras utan förvarning, när varje omprövning kan innebära ett indraget beslut? Följden blir en oattraktiv bransch med genomgångsjobb och allt annat än en trygg tillvaro för brukarna vars trygghet ofta byggs på tillit till enstaka individer.
Assistans är inget lätt yrke. Det kräver enormt mycket energi, kunnande och hjärta att på ett professionellt och engagerat sätt hjälpa barn och vuxna som dragit livets nitlott. 
Assistansreformen, som man nu är i färd med att rasera, ger anhöriga och familjer, föräldrar och syskon förutsättningar att kunna leva ett så normalt liv som möjligt tillsammans. Utan assistansreformen riskerar utsatta grupper att åter hamna på institutioner. Skillnaden är bara att regeringen den här gången i sin iver att sänka kostnaderna försöker återinföra institutionerna genom att även smyga in dem i brukares och anhörigas hem. Frånta dem möjligheten att fungera som familj och dessutom vinna gratis arbetskraft. Frågan är bara hur lång tid det tar innan familjer och anhöriga kraschar och kostnaderna för sjukskrivningar drabbar staten bakvägen. Men det är klart, det är ju en annan budgetpost och således inte LSS-utredarnas problem.
Önskvärt vore att LSS-utredningen i stället för kostnaderna, tillika assistenternas oskäligt låga löner, satte individen i centrum. Individen som tillexempel det sjuka barnet som vill bli en accepterad del av samhället och barnets familj som slår knut på sig själva i strävan efter att upprätthålla en så normal vardag som möjligt bland assistenter som kommer o går, icke existerande privatliv, friska syskons behov av normalitet, samhällets press på att behålla sina vanliga jobb och försörja sig trots dubbeljobb som assistent.
Om LSS-utredningen satte individen och behovet i centrum skulle man nog komma fram till att det är en alldeles fantastisk reform vi har i Sverige, att behovet av hjälp är stort och se med stolthet på yrkeskåren som axlar den rollen. Om inte annat skulle man åtminstone bli lite nervös över hur många låtsasjobb man skulle behöva skapa om behovet av personliga assistenter kraftigt minskar eller försvinner.
Assistans är inte en förmån. Det är en nödvändig lösning på en oönskad situation.
Katarina Gustafsson
Projektledare, personlig assistent och framför allt mamma

Idag startar vår nya anhöriggrupp – välkommen!

Anhörigföreningen har under 1,5 år haft en kamratcirkel som vänder sig till män i föreningen. Nu är det dags att komplettera med en ny grupp!

Denna grupp välkomnar medlemmar oavsett ålder, kön eller närståendes diagnos. Fokus kommer att vara hur man upplever det att vara anhörig, att byta erfarenheter och ge varandra stöd. Vi kommer alltså inte att fördjupa oss våra närståendes situation och lösningar på eventuella problem för dem, utan under 1,5 timma var 3:e vecka framför allt ägna oss åt oss själva, hur vi har det och om något kan förändras till det bättre.

Gruppen kommer att bestå av 6-8 personer och vi träffas i Anhörigstöds lokaler på Karl Gustavsgatan 65.

Vi har vår första träff tisdag 20 september kl 16.00 – 17.30.   Därefter planerar vi övriga sammankomster.

Bibi Lang kommer att hålla samman gruppen och om du vill anmäla ditt intresse eller veta mer kan du mejla info@anhoriggbg.se eller ringa tel 0735-28 98 28. Du kan också kontakta föreningen via hemsidan www.anhoriggbg.se.

Välkommen med din anmälan!!

 

Att leva hela livet-2016 års konferens om förvärvade hjärnskador

Social Resursförvaltning Göteborg och  Hjärnskadeförbundet bjuder in till en konferens i Dalheimers hus den 28 och 29 november.

Ett liv som räddas ska också levas. Det är mottot för  konferensen som i först hand handlar om förvärvade hjärnskador. Ambitionen med konferensen är att presentera det senaste från både forskning och praktik. På årets konferens vill de lyfta fram goda exempel från vardagen. Belysa hur hjärnan stimuleras av rörelse. Hur ny teknik kan skapa nya förutsättningar. Hur det är att vara anhörig. Hur rehabiliteringen kan bli bättre för de med störst behov.

I länken nedan kan du läsa mer. Medlem? Hör av dig till föreningen om du vill gå dit så får du ett reducerat pris.

Läs mera