Anhörigfällan – Forskare: Låt anhöriga kunna ”vaffa” eller ”vanna”
När trycket ökar på vuxna barn att ta hand om sina gamla och sjuka föräldrar tvingas allt fler gå ner i arbetstid eller helt sluta jobba. Tiotusentals anhöriga blir själva sjukskriva för att pressen på dem är för hård.
Pressen har länge varit hård på gruppen medelålders anhöriga som tar hand om sina gamla föräldrar. När nu antalet platser i särskilda boenden dras ner samtidigt som hemtjänsten och hemsjukvården inte räcker till ökar trycket ytterligare.
Forskning vid Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet visar att fler mår dåligt eller blir sjukskrivna. Det handlar om 140 000 yrkesverksamma personer mellan 45 och 66 år som går ner i tid, slutar jobba eller pensionerar sig tidigare än tänkt för att sköta om en närstående. Könsskillnaden är tydlig – ungefär 90 000 är kvinnor, mot 50 000 män.
Drygt 5 procent av kvinnorna och runt 2 procent av männen har själva varit sjukskrivna mer än två veckor till följd av sitt omsorgsansvar.
– Vi vet att var fjärde person i medelåldern hjälper sina gamla föräldrar, alltifrån några timmar i månaden till nästan ett halvtidsjobb. Det ökar risken att man mår dåligt och bränner ut sig, säger forskaren Petra Ulmanen.
När först en förälder blir sjuk tar partnern ofta huvudansvaret, det vuxna barnet tar inte över helt förrän det bara finns en förälder kvar. Det börjar ofta med att handla, städa och hjälpa till med ekonomin. När den äldre behöver vård får den anhörige ta ansvar för att insatser från olika aktörer fungerar. Först påverkas välbefinnandet, sedan blir det psykiskt påfrestande.
Forskning visar att många lagar mat, delar ut mediciner och sköter rena vårdinsatser i hemmet. Den anhörige blir ofta också den äldres försvarsadvokat, minst inom vården.
För många kommer den här perioden ofta när man själv är mitt i livet och har fullt upp med jobb och egna barn.
– Först påverkas välbefinnandet, sedan blir det psykiskt påfrestande och man hinner inte träffa vänner eller hålla igång sina fritidsintressen. Sedan börjar det gå ut över arbetet, man har svårt att fokusera på jobbet, arbetstider och man måste säga nej till karriärer och resor i jobbet, säger Petra Ulmanen och fortsätter:
Det är ännu dyrare om den anhörige blir sjukskriven.
– Samtidigt blir man en spindel i nätet. Plötsligt ska den anhörige sköta all samordning, samtidigt som den äldres vårdbehov ökar. Det som händer när vi avinstitutionaliserar äldrevården är ju att vårdhemmet flyttar in i hemmet.
Petra Ulmanen menar att det är en utveckling som går emot många äldres önskemål.
– Det kan bli en fälla för den anhörige och ett fängelse för den närstående.
Ann-Marie Högberg, ordförande i Anhörigas riksförbund, pekar också på det svåra att kombinera jobb med att vara anhörig.
– Man har ingen rättighet att luta sig mot, det är den enskilda arbetsgivaren som bestämmer. Men det borde vara lika självklart för en modern arbetsgivare att förstå att medarbetare med anhörigansvar är i samma läge som dem som ska hämta på dagis.
Hon tror ändå att lagstiftning krävs och vill även att man utreder någon form av ersättning för vård av närstående och att man då sneglar på reglerna för att vabba, vårdar sjukt barn.
– Det kostar, men det är ännu dyrare om den anhörige blir sjukskriven och kommunen måste fixa hemtjänst eller särskilt boende, säger hon.
Petra Ulmanen har tidigare föreslagit att anhöriga ska kunna ”vaffa” eller ”vanna” – vårda en förälder eller närstående.
– Man kan inte jämföra rakt av med föräldraförsäkringen men man kan tänka sig en kort ledighet med ersättning några dagar per år för att för att följa med till doktorn, ringa samtal och hålla i myndighetskontakter. Mer ska det nog inte vara, då kan politikerna få för sig att strunta helt i att bygga ut äldreomsorgen.Den bästa avlastningen för anhöriga är om de kan lita på att det fungerar.
Hon beskriver äldreomsorgen som en viktig social infrastruktur i samhället, precis som barnomsorgen.
För det krävs fler platser i olika boendeformer, menar hon, och en större kontinuitet i hemtjänst och hemsjukvård så att anhöriga och äldre vet vilka som kommer.
– De måste koordinera sina besök och vara möjliga att kontakta. Den bästa avlastningen för anhöriga är om de kan lita på att det fungerar, säger Petra Ulmanen.