Anhörigfällan: SvD/Sifo: Majoritet vill ha pengar för vård av anhörig

Två av tre vill att vuxna barn ska kompenseras ekonomiskt när de går in och tar hand om sina gamla och sjuka föräldrar. Stödet är starkast bland kvinnor i åldrarna 30-64 år och bland MP-väljare. Bland unga män och M-väljare är intresset lägst, visar en SvD/Sifo-undersökning.

Foto: Jessica Gow/TT

SvD har i serien ”Anhörigfällan” berättat om den allt hårdare pressen på anhöriga att ta hand om sina närstående. Den har ökat i takt med att antalet sjukhussängar halverats på 30 år och att uppåt 30 000 platser i särskilda boenden lagts ner sedan äldreomsorgens glansdagar på 1980-talet. Samtidigt brottas hemtjänsten med stora problem.

Anhörigas insatser har värderats till 181 miljarder kronor om året. Sammanlagt 1,3 miljoner svenskar vårdar eller stödjer en närstående och av dem är drygt 900 000 yrkesverksamma.

Men forskning visar också att fler mår dåligt och blir sjukskrivna. Det handlar om 140 000 yrkesverksamma mellan 45 och 66 år som går ner i tid, slutar jobba eller pensionerar sig tidigare än planerat för att sköta om en närstående.

Fem procent av kvinnorna och två procent av männen är i genomsnitt sjukskrivna mer än två veckor på grund av sitt omsorgsansvar.

Ibland poppar det upp förslag om att anhöriga ska kunna “vaffa” eller “vanna”, vårda en förälder eller närstående och få ersättning på samma sätt som när man vabbar, vård av sjukt barn inom ramen för föräldraförsäkringen.

Förslaget har aldrig riktigt slagit rot, men enligt den mätning som SvD bett Sifo göra finns ett brett stöd för att diskutera frågan.

Frågan som ställs är om det bör införas en skattefinansierad försäkring för vård av sjuk förälder liknande den ersättning man får för förlorad arbetsinkomst i samband med vård av sjukt barn.

66 procent anser det medan 21 procent säger nej, visar Sifo undersökningen.

Bland kvinnor mellan 30 och 64 år ligger stödet på hela 80 procent och enligt forskningen är det också i den gruppen som de allra flesta anhörigvårdare finns. Av de yrkesverksamma anhöriga är 90 000 kvinnor mot 50 000 män.

Partipolitiskt är stödet bland riksdagspartiernas sympatisörer starkast hos Miljöpartiet med 73 procent, men allra starkast är det hos FI med 78 procent.

Kristdemokraterna, Centern, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna ligger alla mellan 68 och 70 procent medan Liberalerna har 60 procent och Moderaterna lägst med 53 procent, enligt Sifomätningen.

– Skönt att så många ser det här behovet och att det inom alla partier faktiskt finns en majoritet för att stötta gruppen anhöriga ekonomiskt, säger Ann-Marie Högberg, ordförande i Anhörigas riksförbund.

– Om man ska ställa upp som anhörig avgörs inte om man får ersättning, lika lite som man skaffar barn för att få barnbidrag. Men det är en viktig signal från samhället att man ser anhörigas insatser som för många innebär att man pressar sig hårt och slår mot ekonomin. Modellen med en ersättning för förlorad arbetsinkomst vid vård av sjukt barn är bra, men man ska nog börja ganska modest med en ersättning för kanske max 30 dagar om året, säger Ann-Marie Högberg.

Redan nu finns en ersättningsform som heter närståendepenning för den som tar ledigt från jobbet och vårdar en svårt sjuk närstående. Men i princip är det begränsat till vård i livets slutskede i max 100 dagar.

– Det är bra, men ett speciellt stöd. Det finns också hemvårdsbidrag eller anhöriganställning men det fasas ut allt mer av kommunerna, påpekar Ann-Marie Högberg.

Petra Ulmanen, forskare vid socialhögskolan i Stockholm, är inte förvånad över resultatet i Sifo-mätningen.

– Alla i medelåldern hamnar ju i detta och vet vad det betyder, och att det mest är kvinnor som tar på sig ansvaret. Det verkar vara en ideologiskt övergripande fråga men det finns också en fara om det blir för många ersättningsdagar. Dels kan det bli en kvinnofälla, dels kan kommunerna få för sig att man inte behöver förstärka äldreomsorgen om anhöriga uppmuntras ekonomiskt att ta hand om sina sjuka gamla föräldrar, säger hon.