Anhörigfällan: ”Äldre vill inte att barnen blir vårdbiträden”

När man inte längre klarar sig själv vill en majoritet av äldre över 75 år få hjälp från kommun och landsting, inte från barnen.

– Man vill prata om viktiga saker med sina barn, inte bli tvättad i stjärten av dem, säger Marta Szebehely, professor i socialt arbete.

Foto: Hasse Holmberg / TT

När de äldre själva tillfrågas om hur de vill ha det när de inte längre klarar sig på egen hand är beskedet tydligt. När man behöver långvarig omvårdnad vill personer över 75 år antingen komma till ett äldreboende eller få hjälp i hemmet. Över hälften av de tillfrågade uppgav det i den senaste stora studien som gjordes av Socialstyrelsen 2005.

I andra hand vill man att partnern, om det finns någon, ska stå för den nödvändiga hjälpen. Bara omkring 10 procent ansåg att barnen eller en släkting utanför hushållet ska behöva ställa upp.

– Senare norska studier visar samma förhållanden att många barn vill hjälpa till med ganska mycket men att den åldrande föräldern vill ha mindre och mindre hjälp av barnen. Det är okej att få hjälp med deklarationen och en del ärenden, men inte att barnen tvättar och städar. Man vill inte belasta barnen på det sättet och skapa ett beroende. Med dem vill man prata och hålla handen, berättar Marta Szebehely, professor i socialt arbete vid Stockholms universitet.

 Petra Ulmanen, forskare vid Socialhögskolan i Stockholm, tror inte att de äldres önskningar förändrats särskilt mycket efter Socialstyrelsens rapport.

– Vi har gjort flera senare kvalitativa studier där vi fått kött på benen för att tolka svaren från den allra äldsta gruppen. De vill inte vara beroende, de vill klara sig själva så länge det bara går och ha sin värdighet kvar. Måste man bli beroende av hjälp vill man hellre ha det från kommunen än från barnen, säger hon och tillägger:

– Man vill ha en annan typ av relation med sina barn, man vill inte bli beroende som barnen en gång var av dem. Man vill ha kvar en typ av förälder–barn-relation där man umgås och där barnen inte blir vårdbiträden.

De norska studierna visar också att de äldres motstånd till att ta emot stöd från barnen ökar ju närmare kroppen som hjälpen handlar om. Inköp och matlagning går an men inte när det gäller den personliga hygienen. Det uppfattas som generande och pinsamt.

Men i verkligheten är vården och omsorg inte anpassad till äldres önskemål. I praktiken ser det helt annorlunda ut där många anhöriga barn står för mycket av hjälpen till de skröpliga och sjuka föräldrarna.

Hur mår man när det inte blir som man önskar?

– Vi har inte forskat på det, men rimligen mår en del dåligt av det eftersom man egentligen vill ha det på ett annat sätt men man måste vänja sig. Tvång och beroenden är aldrig bra för relationer mellan generationerna. Det är en glidande skala men det bör vara så frivilligt som möjligt för att det ska kännas bra för båda parter, säger Petra Ulmanen.

I Sverige finns i grunden en positiv bild av den offentliga äldreomsorgen, att den ska finnas där och hålla bra kvalitet.

– När hemtjänsten inte fungerar kan en del äldre känna sig svikna. De har betalat skatt i alla år men tappar tilltron när man inte får en bra hemtjänst eller hemsjukvård. Rimligtvis är det ingen bra situation om de äldre vill ha hemtjänst men måste be barnen ställa upp i stället, säger Marta Szebehely.