26 november Alzheimercafé

Årets sista Alzheimercafé ägnades åt de läkemedel som är vanliga vid Alzheimers sjukdom. Det var Krister Westerlund, ordförande i Malmö, som med sina 20 års erfarenhet i ryggen, berättade om historiken och dagsläget för de läkemedel som kan lindra symtomen vid Alzheimers sjukdom. Trots många forskningsinsatser finns ännu inga bromsmediciner som stoppar sjukdomsprocessen, men man kan få god symtomlindring och slippa rastlöshet, ångest, aggressivitet och oro.
Alzheimers sjukdom förorsakar att acetylkolin, som är en naturlig beståndsdel i hjärnan, försvinner, med olika funktionsnedsättningar som följd.

1988 kom den första acetylkolinesterashämmaren vid namn Exelon i tablettform, som hade god effekt i liten dos men var mycket svår att hitta rätt när det gällde högre doser.
1996 kom Aricept. Den var lätt att ta men gav vissa biverkningar fr a från magen och yrsel.
2000 kom Remenyl med en inbyggd nikotinreceptor som gav ökad blodcikulation
2012 kom Exelon i plåsterform, vilket gjorde att man fick den goda effekten och att den var mycket lättare att administrera.

2002 kom Ebixa som är en sk glutamathämmare och som har haft många goda effekter.

Det händer att läkaren skriver ut något av ovan nämnda preparat, men när man kommer till apoteket vill de ge ett annat preparat. Orsaken är att för flera av preparaten har patentet gått ut och då kan andra läkemedelsföretag tillverka samma läkemedel utan att behöva bekosta forskningkostnader. Ersättningspreparaten har alltså samma effekt till en lägre kostnad, vilket självklart är positivt för statskassan.

Antidepressiva läkemedel kan ha god effekt utan att det medför att patienten blir alltför trött och hängig. Däremot är det generellt sett mindre lämpligt att använda sk neuroleptika, t ex Haldol, Risperidon, Heminevrin eller Sobril. Varje individ bör självklart bedömas utifrån sina förutsättningar men vid diagnosen Lewy-Body´s demens anses det allmänt att neuroleptika är helt olämpligt.

Idag beräknas 4 av 10 patienter få symtomlindrande läkemedel.

Ann-Sofie O`Dwyer, Silviasyster och ordförande i Göteborgsföreningen, berättade kort om Silviasystrarna. Ursprunget är att drottning Silvias mamma fick Alzheimers sjukdom och att man då inköpte en fastighet i Drottningholm där man startade en utbildning riktad till undersköterskor och sjuksköterskor. Ann-Sofie var en av de första 34 undersköterskorna som utbildades, idag räknar man med att 300 har gått utbildningen som numera är på distans och omfattar 2 år.

Vad innehåller en demensutredning?
Grundutredningen innehåller MMSE, ett enklare test samt blodprover.
Man gör dessutom hjärnavbildning och tar prov på ryggmärgsvätska. Anamnesen – berättelsen om hur personen fungerar och hur symtomen utvecklats – är mycket viktig i sammanhanget. Det kan handla om att man plötsligt inte klarar vardagliga saker som att använda kaffebryggaren eller spisen eller att man inte hittar hem.

För att komma till Minnesmottagningen, där man möter specialister på olika demenssjukdomar, för utredning krävs en remiss från läkare på t ex vårdcentral. Man kan även skriva en sk egenremiss, där man beskriver vilka problem man har och skicka direkt till Minnesmottagningen i Mölndal.

Det var alltså en mycket informativ kväll som Krister bjöd på och vi önskades god julhelg och önskan om återseende på nästa års första möte som blir i februari. Annons kommer i GP!!

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Feel free to contribute!

Lämna ett svar