Projekt Vuxensyskon

Projekt Vuxensyskon handlar om att uppmärksamma dig som har en bror eller en syster med en funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom.

Projektet drivs av Bräcke Diakoni och i vår kommer de att starta upp både samtalsgrupper och en workshop. Läs nedan om projektet och anmäl dig!

Anhörigas Riksförbunds nya kanslichef på besök hos Nka

Lina Brunstad är Anhörigas Riksförbunds nya kanslichef sedan fyra månader tillbaka. Lina har visioner om hur hon vill att det ska fungera bl a med samarbetet med Nka. Känns helt rätt! Nedan kan du läsa hela reportaget!

Läs om besöket här!

 

Behandling av spelmissbruk och spelberoende

Från den 1 januari 2018 gäller nya regler i socialtjänstlagen (2001:453), SoL, och i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), HSL. För hälso- och sjukvården innebär lagändringen en skyldighet att särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om en vuxen som barnet bor tillsammans med har ett missbruk av spel om pengar. Lagändringen innebär också att kommun och landsting ska ingå överenskommelser om samverkan kring personer som missbrukar spel om pengar.

Foldern som du kan läsa nedan innehåller en kort sammanfattning av kunskapsstödet. Den riktar sig till den som arbetar inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten och möter personer som har spelproblem, spelmissbruk eller spelberoende.

Behandling av spelmissbruk och spelberoende

Läs foldern här!

Föräldrar till missbrukande barn – en utsatt men osynlig grupp

Ständig oro, ångest, känslor av skuld och skam. Så upplever många föräldrar till missbrukande vuxna barn sin livssituation, enligt en studie från Malmö universitet.

I studien konstateras att dessa föräldrar är en utsatt grupp som hittills fått mycket lite stöd och uppmärksamhet från det omgivande samhället.

2018-01-18

Ständig oro, ångest, känslor av skuld och skam. Så beskriver många föräldrar till missbrukande barn sin livssituation. De är en utsatt grupp som hittills fått mycket lite stöd och uppmärksamhet från det omgivande samhället – något som en grupp forskare vid Malmö universitet vill ändra på.

Medan det finns mycket forskning kring livssituationen för barn som lever med missbrukande föräldrar så finns nästan ingen forskning gjord på det motsatta – hur livssituationen ser ut för föräldrar till missbrukade barn.

Sedan ett par år tillbaka driver forskarna Björn Johnson, Torkel Richert och Bengt Svensson ett forskningsprojekt på temat Föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem. Det består av två delprojekt: en kvantitativ studie där 700 föräldrar till missbrukande vuxna barn har fått besvara frågor i en enkät, och en kvalitativ studie som bygger på djupintervjuer med 32 föräldrar.

Många känner skuld och maktlöshet

Torkel Richert– Föräldrar vittnar om ångest och oro för barnets räkning. Många frågar sig vad de har gjort för fel och känner skuld för barnets situation. Det påverkar deras sociala umgänge, att de antingen inte orkar eller skäms, och isolerar sig istället, berättar Torkel Richert, filosofie doktor och universitetslektor vid Malmö universitet, och fortsätter:

– Känslor av maktlöshet är också vanliga. Att se sitt barn gå ner sig utan att kunna göra något, att inte kunna söka hjälp och kommunicera med sjukvården eller myndigheter å det vuxna barnets vägnar på grund av sekretessreglerna, upplevs som oerhört påfrestande. Många föräldrar blir sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa.

Vanligaste brottet

Studien skulle kartlägga två huvudspår. Dels den generella utsattheten bland föräldrar till vuxna barn med missbruksproblem, dels utsatthet för brott. Frågor kring brott var det största området i enkätstudien, men i de efterföljande djupintervjuerna visade det sig att det inte var det som föräldrarna upplevde som det värsta. Istället var det alltså den ständiga oron för barnet och maktlösheten som var värst.

Men brott begås och det vanligaste brottet som föräldrar utsätts för är stöld, av pengar eller värdeföremål. Skadegörelse och psykiskt våld, så som hot om att ta livet av sig, är också ganska vanligt. Fysiskt våld är ovanligt, men de som drabbas kan vara mycket utsatta.

Mest kvinnor i studien

Ett annat intressant resultat är den skeva könsfördelningen bland studiedeltagarna. Detta trots att forskarna försökte annonsera brett.

Björn Johnson– Av de 700 som deltagit i enkätstudien är 85 procent kvinnor. När vi sedan gått vidare med djupintervjuerna har vi aktivt försökt få med fler män och vi lyckades komma upp i en fjärdedel av de 32 intervjuade. Varför det är så kan vi bara spekulera om men det kanske säger något om vem som fortfarande tar huvudansvaret för hem och familj. Och vi vet tyvärr också att en del män lämnar familjen när den här typen av kris uppstår, säger Björn Johnson, professor i socialt arbete vid Malmö universitet.

Han berättar vidare att de män som engagerade sig i sina barn upplevde samma sorts oro och maktlöshet som kvinnorna, men kanske inte i lika stark omfattning.

Hoppas att resultaten ska underlätta

– Genom att gå ut brett med våra resultat ökar vi kunskapen i samhället i stort vilket kan minska stigmatiseringen. Vi tror också att det är viktigt att föräldrarna känner igen sig i andras berättelser, att de inser att det finns fler med samma problem. Det tror vi kan minska känslor av skuld och skam, säger Torkel Richert och Björn Johnson tillägger:

– Genom att sätta fokus på den här gruppen hoppas vi öka kunskapen hos myndigheter och beslutsfattare om att fler insatser behövs för att underlätta deras livssituation, inte minst vad gäller möjligheter att söka hjälp.

Text: Eva Bartonek Roxå

Senast uppdaterad av Carolin Lind

NKA:s första Nyhetsmagasin

Nu kan du ta del av det senaste numret av Nka:s nyhetsmagasin som är ett tryckt och digitalt magasin med aktuella reportage och artiklar inom anhörigområdet. 

Nka:s nyhetsmagasin utkommer årligen med två nummer. I det här numret sammanfattar de hösten 2017.

Några av rubrikerna i magasinet:

  • Nka driver vidare stödsajt för familjer med funktionsnedsättning.
  • Inspirationsdag om stöd till anhöriga till personer med psykisk ohälsa.
  • Livets möjligheter – en nationell konferens om personer med flerfunktionsnedsättning som riktar sig till anhöriga, personal och beslutsfattare.
  • “Barns behov att stöd kan inte vänta” – en konferens om späda barns rätt till hälsa och utveckling.

Läs nyhetsmagasinet här!

Fotocollage om året som gått

Funktionsrätt Göteborgs första Nyhetsbrev

HSO i Göteborg har bytt namn till Funktionsrätt Göteborg. Här kommer deras första nyhetsbrev. Intressant läsning om bl a valåret 2018, en kurs i Föreningskunskap och Anhörigkursen “När jag inte längre är med.”

Trevlig läsning!

 

Läs nyhetsbrevet här!

 

Krafttag för psykisk hälsa

Läs vad SKL:s VD skriver i sin krönika! 

Psykisk ohälsa är ett folkhälsoproblem. Alla känner vi nog någon som drabbats. Därför behövs nu kraftfulla insatser för att öka den psykiska hälsan.

Psykisk hälsa är mer än frånvaro av sjukdom. Det handlar om en känsla av välbefinnande och att människor upplever sin tillvaro meningsfull, kan klara vanliga påfrestningar, kan arbeta produktivt och vara delaktiga och bidra till samhället – alltså leva ett bra liv utifrån sina egna förutsättningar. Psykisk hälsa är viktigt för oss alla. Därför har psykiatri och psykisk hälsa de senaste åren varit en prioriterad fråga för kommuner, landsting och regioner.

Överenskommelsen mellan SKL och regeringen för insatser inom området psykisk hälsa, på totalt 1 414 miljoner för 2018, är ett viktigt steg för att förstärka både primärvårdens möjligheter att möta personer med psykisk ohälsa och den specialiserade psykiatrin för vuxna. Dessutom innebär det en förstärkning riktad till barn- och ungdomspsykiatrin. Jag hoppas nu att kommuner, landsting och regioner verkligen tar chansen och visar att man tar frågan på allvar.

För mig är den ökande psykiska ohälsan bland barn och unga särskilt oroväckande. Det är viktigt att problemen upptäcks och åtgärdas tidigt för att undvika att barn och unga får det ännu svårare senare i livet. För detta behöver alla verksamheter som möter barn och unga och deras föräldrar vara involverade. Kommuner, landsting och civilsamhället behöver än mer samordna sina insatser så att verksamheten drivs så effektivt och bra som möjligt. Så kan vi nå bättre resultat för barn och unga och deras familjer.

I Uppsala har exempelvis socialtjänsten och BUP sedan flera år ett framgångsrikt samarbete för barn och familjer i kris – ett utmärkt exempel på hur samverkan ger mereffekter.

En särskild programberedning på SKL har också utrett och tagit fram ett underlag för diskussion samt en kunskapsöversyn med en nulägesbeskrivning av hälsoläget för barn och unga.

Men ökad samverkan är inte hela lösningen. Vi som ansvarar för verksamheterna i kommuner, regioner och landsting behöver också utveckla och förbättra våra arbetssätt. Alltför många barn och vuxna begränsas idag av psykisk ohälsa. Den utvecklingen måste stoppas. Nu krävs kloka beslut, på alla nivåer, för att de resurser som satsas ska omvandlas till mänskliga vinster.

Vesna Jovic