Samverkansmöte

Anhörigföreningen Göteborg deltog i Anhörigstöd i Centrum/Majorna-Linnés samverkansmöte den 18 april. Föreningen representerades av Jaana Laitala och här är hennes sammanfattning av mötet:

Tre anhörigkonsulenter, representanter för Parkinsonföreningen,  Neuroförbundet, Strokeforum, HSO brukarstödscentrum, Anhörigföreningen Göteborg, Dagverksamheten för dementa samt en kurator från Sahlgrenska deltog i mötet. Samverkansgruppen har som ambition att involvera fler yrkeskategorier som möter anhöriga i olika sammanhang, t ex hemtjänstpersonal, boendestödjare och diakoner.Gruppen träffas en gång per termin för att byta erfarenheter och tillsammans reflektera över hur man kan förbättra samarbetet med anhöriga och stödet till dessa. Till hösten kommer samverkansgruppen träffas under lite andra former, det kommer att ske i form av Öppet Husmöten, några datum är inte bestämda än

Information om att det finns stöd till anhöriga når inte alltid  ut. I vården kan det bero på att belastningen är hög och de anhöriga ofta hamnar i skymundan. Det finns också problem med vuxna barn som inte vill att anhöriga ska vara involverade. Då kan sjukvården inte göra så mycket på grund av sekretessen. Detta orsakar ofta oro och psykisk ohälsa hos de anhöriga. Det finns en grupp människor som själva har en sjukdom/funktionsnedsättning eller annan problematik och som samtidigt är anhöriga. Det är en viktig målgrupp och jag föreslog en mötesdag kring anhörigstöd för dessa personer.

Anhörigstödet på Hisingen informerade om att de ska skicka ut en enkät till anhöriga för att kartlägga vilka behov och önskemål det finns kring anhörigstöd.

Under mötet kom upp en del datum för aktiviteter inom Anhörigstöd i Centrum/Majorna-Linné. Här är några

  • Demensutbildning för anhöriga och övriga intresserade börjar i maj
  • Patientnämnden informerar om sitt arbete 19/9
  • Sommarcafé 29 juni 11-13 och 17 augusti 11-13
  • Öppet hus 14/9 14-16.30
  • Anhöriggrupp för personer som är anhöriga till personer psykisk ohälsa 13/9
  • Nationella anhörigdagen 6/10 på stadsbiblioteket
  • Överläkare inom psykiatri Ibetsan Lundgren samtalar 27/10

Till sist några personliga reflektioner:

Det är positivt att man börjar se och värdesätta det enorma arbete anhöriga gör för sina närstående. Det känns glädjande att professionella vill ta del av de anhörigas kunskaper och erfarenheter. Det är viktigt att som  anhörig ta hand om sig själv och vara observant på sitt eget mående och ge sig själv lite andrum ibland från omsorgen. Många bär en stor börda men det är och ska vara frivilligt att hjälpa sina närstående. Samhällets resurser måste fungera så väl att de anhöriga får det stöd och den hjälp de behöver. Anhörigstödet varierar beroende var man bor, men ambitionen är att det ska vara likadant överallt.

 

 

 

Hemvårdsbidrag

Vet du om att din närstående kan ansöka om hemvårdsbidrag? Hemvårdsbidraget kan ges till personer i alla åldrar.

Fyra kriterier ska vara uppfyllda:

  • du ska bo i Göteborg
  • du har på grund av stora svårigheter i ditt dagliga liv behov av omvårdnad i hemmet
  • det finns någon eller några anhöriga som är lämpliga att ge omvårdnad
  • det finns tillfredsställande förutsättningar för att kunna ge omvårdnad i hemmet

Läs mer om ansökan mm

Medlemsmöte i Anhörigföreningen

De 21 april hade vi medlemsmöte. Vi var 15 personer som lyssnade på Astrid Saelen och Britt Grenholm som gick igenom Göteborg stads nya riktlinjer för anhörigstöd. Vi hade bra och livliga diskussioner. Vi talade om begreppsförvirringen att kommunen säger närstående om den som behöver vård och anhörig om den som stödjer medan sjukvården säger patient om den som behöver vård och närstående om den som stödjer! Astrid sa att ingen annan än man själv avgör om man behöver anhörigstöd. Hon påpekade också att  Socialtjänstlagen (SoL) har starkare skrivning kring anhöriga än vad Hälso och Sjukvårdslagen (HSL) har. Vi fick också veta att man som anhörig har rätt få ett antal samtal med kurator/psykolog på sin vårdcentral. Inom diakonin finns även möjlighet att få samtal kostnadsfritt.

Det är viktigt att känna till vilket stöd man kan få och vilka rättigheter man har! Det är fortfarande många som kämpar och slåss för sina närstående som inte känner till att kommunen erbjuder stöd!

Efter Astrid och Britts genomgång fortsatte våra samtal i sällskap av en rejäl och välsmakande fika. Tack Marianne och Billa som fixat den och tack Ingrid för bullar och Agnes för kaka!

Göteborgs stads riktlinjer för anhörigstöd!

Bildpresentation av riktlinjerna!

Individuell plan enligt Hälso och sjukvårdslagen!

 

IMG_4885

Möte i NSPHiG

Den 11 april hade NSPHiG ett föreningsmöte. Ett tjugotal personer deltog. Vår förening representerades av Per Johan Ekelöf.

Man förde en diskussion om “Peer Support” (“Personlig egenerfarenhets- resurs” eller “kamratstöd”). Det finns ett stort intresse i såväl den psykiatriska vården som inom kommunerna för att använda sig av Peer support och bygga upp en verksamhet i Sverige där människor med egna erfarenheter kan arbeta som stödjare inom vården. Studier visar att patienter som möter en patientstödjare som har liknande erfarenheter bakom sig får ökat hopp om möjlig förbättring, vilket har lett till färre inläggningar och kortare vårdtider. Fyra landsting har valts ut som piloter, varav Västra Götalandsregionen är ett. Västra Götalandsregionen är först med att starta en tolvdagars Peer supportutbildning om 3×4 dagar. Den börjar den 25 april.Man söker fler personer för anställning.

Den 26 maj anordnar NSPHiG en presentation av konceptet. Medemsföreningarna bjuds in att presentera sin förening, så även vår förening!

Föreningen Hjärnkoll, som är en förening inom NSPHiG rapporterade att de hade ett bokbord på Vetenskapsfesitvalen i Nordstan den 17 april och att man kommer även att delta i Kulturfestivalen den 16 – 21 augusti.

Inom NSPHiG pågår en politikerutfrågning, två partier har redan frågats ut och den 12 maj är det Moderaternas tur att bli grillade.

Per Johan beskrev Anhörigföreningens  samarbete med Psykiatri Psykos i deras projekt om att öka anhörigfokus och den diskussion som pågår om en möjligheten att Anhörigföreningen tillsammans med andra föreningar med regelbundenhet bemannar en särskild “anhöriglokal” på psykvården i Mölndal.
Nästa NSPHiG-möte äger rum den 20 maj

IMG_4880

 

Möte med SU-Psykiatrins Inflytanderåd

Ethel representerade Anhörigföreningen Göteborg på Inflytanderådets möte den 30 mars. Den här gången träffades både Psykiatri Psykos och Psykiatri Affektiva i ett gemensamt möte som görs en gång per termin. Mötet började med information från de olika brukarföreningarna.

Information från Psykiatri Psykos

Värdebaserad vård – Psykiatri Psykos är inne i projektfasen, vilket innebär att man tar fram mått på verksamhetens resultat sett ur ett patientperspektiv. Patientens värdering av resultatet skall på sikt styra utvecklingen av vården. Viktigt att man beaktar det individuella perspektivet så att vården inte blir helt igenom standardiserad.

Information från Psykiatri Affektiva

Psykiatri Affektiva blev ju en verksamhet i juli förra året. Under hösten har arbetet med att skapa en ledningsstruktur pågått och varit framgångsrikt. En viktig uppgift för denna grupp är att skapa täta samband mellan utskrivning och tid i öppenvården. Detta sker genom att patienten får en tid i handen när hen skrivs ut.

Inbjudan till samarbete i att ta fram en strategi för brukarsamverkan kommer på nästa Inflytanderåd den 18 maj.

Psykiatri Affektiva har fått i uppdrag att starta en ny specialistmottagning för svår stressrelaterad psykisk ohälsa för hela Västra Götaland. Mer information om detta på nästa Inflytanderåd den 18 maj.

Närstående och anhörigfrågan.

Ethel tog upp frågan. Man behöver definiera och sätta fingret på vad som är problemet med samspelet personal och anhöriga. Ofta är man som anhörig den som bär sin närståendes problem och situation och tenderar därför att bli en krigare.

Personal gömmer sig ibland bakom sekretessen. Psykiatri Psykos har påbörjat ett arbete med att utveckla samarbetet med anhöriga. I det arbetet är Anhörigföreningen involverad.

Flera föreningar har verksamhet riktad till anhöriga. Om man lyssnar på deras erfarenheter så blir man förvånad. Gemensam nämnare är bemötande som brister.

Hur ändrar man på detta? I arbetet med anhöriga går det att arbeta även om patienten är negativ. Det går att gå andra vägar med information på olika sätt.

Second opinion kan vara en väg att väga upp läkarens auktoritet. HSL ändrades 1 januari och ger nu rätt till detta.

Ethel tar upp att man som anhörig bär ett tungt lass och att bli utestängd blir svårt att hantera. Man kan ju ge stöd till anhöriga även om man inte blandar in patientens sekretessbelagda uppgifter.

Att vården samarbetar med alla anhöriga där patienten sagt ja är ett första mål.

Ethel undrar hur många föreningar som har ett särskilt uttalat anhörigperspektiv och genom handuppräckning visar det sig att alla har det. Ethel föreslår att man samlas kring frågan över föreningsgränserna.

Hjälp till stödpersoner

Ethel tar upp att man behöver ha kunskaper för att ge rätt stöd. Mind har en självmordslinje där man ger utbildningsdagar innan man börjar arbeta. SPEC har kurs i psykisk livräddning. Det påpekades att den offentliga vården lever under andra omständigheter än föreningarna och har ett mycket omfattande system för stöd som föreningarna saknar. Därför behöver föreningarna bygga upp egen kunskap kring hur man skall utveckla sina egna stödstrukturer.

 

 

Om att vara anhörig till någon med funktionsnedsättning – rapport från en mötesdag

En av våra medlemmar, Jaana, deltog den 15 april i en mötesdag som bl a NKA och Studieförbundet Vuxenskolan anordnade. Här kommer hennes referat från dagen:

Den 15/4 deltog jag i Mötesdag – Om att vara anhörig till någon med funktionsnedsättning på Hotell Kusten i Göteborg.Det var en intressant och givande dag med flera personliga berättelser om hur det är att vara anhörig. Det var ca 120 deltagare, det verkade som de flesta var professionella.

Den första berättelsen var om hur det är att vara barn när ens pappa får Alzheimers sjukdom och förändras på ett sätt som man inte som barn förstår. Man får heller ingen förklaring på vad det är som händer. Det var en berättelse som berörde och väckte många tankar.

Det är viktigt att de professionella ser barnen som är anhöriga och ger dem adekvat stöd och jag vet att barnperspektivet finns med i de nya riktlinjerna för anhörigstöd i Göteborg.

Den andra berättelsen var om hur det är att vara förälder när ens barn får en psykisk sjukdomsdiagnos i tonåren. Det var en personlig och berörande berättelse av en pappa.Det verkade som familjen fick bra stöd och hjälp när deras son blev sjuk, vårdpersonal kom hem och pratade med dem. Rubriken var ”Kan man leva med schizofreni?”. Jag tycker personligen att det var en märklig rubrik då jag jag anser att det är självklart att man kan leva med schizofreni. Jag tror inte man skulle sätta rubriken ”Kan man leva med diabetes?” på samma sätt. Men jag vet inte om det var föreläsaren själv som medvetet valt rubriken för att provocera.

Efter välbehövlig lunch var det dags för Bräcke diakoni att berätta om sitt studiecirkelmaterial som de arbetat fram, ”När jag inte längre är med – förberedelser och funderingar inför framtiden. Hur ska de gå för min närstående när jag som anhörig avlider”.

En svår tanke för många men livsviktig att våga ta upp och diskutera. Det är viktigt att förbereda så mycket som möjligt för att ens närstående ska kunna få ett fortsatt bra liv när man själv är borta.Studiematerial kan fås från Bräcke diakoni, de hade med sig några pärmar som tog slut snabbt. Kanske kan Anhörigföreningen hålla en sådan här studiecirkel om det finns intresse bland medlemmarna. Vi kanske kan ta upp frågan på medlemsmötet så kan man fundera på det.

Sedan var det dags för en mammas berättelse om hur det är att ha en son med flera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Som förälder så måste man vara spindeln i nätet, det är ett heltidsjobb många gånger med alla kontakter som man har kring sitt barn.Hon var väldigt klok och insiktsfull och hade hittat bra strategier för att få livet att fungera.

Slutligen några fler egna reflektioner:

Jag kan inte förändra min närstående. Det jag kan förändra är mitt sätt att förhålla mig till min närstående och dennes svårigheter.

Detta citat tycker jag säger mycket, texten är lånad från NPF bloggen på Facebook.

”En människa med funktionsnedsättning är inte en person med särskilda behov. Utan en människa med alldeles vanliga behov som måste tillgodoses med särskilda insatser”.

Vi fick fylla i en utvärdering, jag kom på några tankar i efterhand. En tanke som slog mig var att man borde anordna en dagskurs för personer som själv har fysisk/psykisk sjukdom/funktionsnedsättning, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, beroende/missbruk eller annan problematik och är anhöriga om vilken form av stöd och hjälp kan de få och vad vill de ha och vad behöver dem.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

NKA:s nyhetsbrev nummer 3 är ute

Nu kan du läsa om anhöriga som partners i vården i Kalmar län, rapport från en konferens “Sällsynt idag och morgon” och sist men inte minst en rapport från Anhörigas Riksförbunds ordförandekonferens 1-2 april!

 

Läs nyhetsbrevet här!

Anhörigas Riksförbund: AHR kräver bättre villkor för anhöriga

vaxjo1Läs om uppropet här!

 

 

 

Upp till 30 dagars ersättning för vård av närstående (VAN), rätt till 20 timmars avlösning och friskvård till anhöriga. Det är några av de krav som Anhörigas Riksförbund tagit ställning för under helgens årsmöte.

Den 1-2 april samlades 70 ombud från Anhörigas Riksförbunds lokalföreningar till årsmöte i Växjö. Den hetaste frågan var hur anhöriga, som vårdar och stödjer en närstående, ska få bättre villkor och hur samhället ska bli mer anhörigvänligt.
– Det är ohållbart att många anhöriga tvingas offra både hälsa, ekonomi och sociala kontakter, säger Ann-Marie Högberg, förbundets ordförande.

Ett viktigt krav från Anhörigas Riksförbund är möjlighet till ersättning för vård av närstående, i ett första steg upp till 30 dagar per år. Ett annat är att man ska ha rätt till minst 20 timmars avlösning i månaden, helt avgiftsfritt. Anhöriga ska också ha möjlighet till friskvård i ett tungt arbete, menar förbundet i det program ”Anhöriga som vårdar och stödjer – ett samhällsintresse” som antagits på årsmötet.

 

vaxjoordf     vaxjoaina

Ordf för mötet Ulf Hedin, Växjö                          Aina Granath och Marianne

Anett Karlsson, AHR Kansli                                         Carlsson, Mölndals AHF

 

 

Temadag för seniorer om det digitala samhället!

 

datormus

Hur fungerar Skype, Swish och Spotify och vad betyder Bluetooth, Cookies och Wi-Fi? Det är några av frågorna som eventuellt dyker upp och i så fall definitivt får svar när seniorerna i Majorna-Linné ordnar en inspirationsdag kring Det digitala samhället.

– Det blir en blandning av teori och praktik under dagen, så jag tror nog att alla seniorer med funderingar kring IT-teknik kommer att få nytta av den här dagen, oavsett hur mycket man kan sedan tidigare, säger Majorna-Linnés äldrekonsulent Sara Väärand, som är väldigt nöjd med programmet.
Föreläsningsdagen ”Det digitala samhället” äger rum lördagen 9 april kl 10-14 på Allégården, Södra Allégatan 4. Fri entré.

Lär mer här