Anhörigstöds föreläsningar och kurser!

Våren kommer med stormsteg!

Här hittar du en sammanställning av Göteborgs stads Anhörigstöds föreläsningar och kurser våren 2018! De olika programpunkterna finns även under ”Kalendarium” här på föreningens hemsida.

Men det kan ju tänkas att du vill dra ut just din stadsdel och sätta på kylskåpet?

Då hittar du  det här:

Centrum och Majorna-Linné våren 2018

Hisingen våren 2018

Väster feb-mars 2018

Örgryte-Härlanda våren 2018

Östra Göteborg våren 2018

Äntligen en VANebildande motion!

En glad nyhet från Anhörigas Riksförbund:

Pressmeddelande   •   Feb 06, 2018 13:39 CET

I Sverige finns 1,3 miljoner anhöriga som vårdar och hjälper närstående

Vi på Anhörigas Riksförbund blev mycket glada av att läsa om riksdagsledamoten Annika Eclund (KD) och hennes motion Dagar för vård av nära anhörig, VANA-dagar. Anhörigas Riksförbund har länge arbetat för en reform som ger arbetstagare ersättning för att kunna hjälpa närstående med hjälpbehov.

I samhället finns många som på grund av funktionsnedsättning, sjukdom eller bara vanlig ålderdom behöver assistans för att klara den vardag som vi andra tar för given. Länge har det också varit självklart för oss svenskar att det är det offentliga – stat och kommun, som ska ge våra nära och kära den hjälp de behöver.

Men i takt med att det blir allt glesare mellan maskorna i skyddsnätet faller ett allt större ansvar på anhöriga och idag är det många runt om i landet som på olika sätt bistår med att hjälpa sina närstående.

Den vuxna dottern som städar hemma hos sina åldrande föräldrar. Den pensionerade mannen som vårdar sin alzheimersjuka hustru i hemmet. Barnet som tolkar för sin sjuka pappa på vårdcentralen. Grannen som skottar uppfarten åt den dementa kvinnan i huset bredvid. Tonåringen som plockar undan tomflaskor efter sin missbrukande förälder.

1,3 miljoner anhöriga vårdar eller hjälper närstående i Sverige. Anhörigas Riksförbund jobbar för att det ska finnas goda förutsättningar för detta arbete. Samtidigt vill vi säkerställa att de anhöriga inte undantas möjligheten till ett eget liv vid sidan av sitt engagemang. Samhället får inte profitera på människors kärlek, ansvarskänslor och välvilja. Stat och kommuner sparar mer än 180 miljarder varje år på att anhöriga, istället för det offentliga, hjälper och stöttar de med särskilda behov.

Att hjälpa, stötta eller vårda en hjälpbehövande familjemedlem, släkting eller vän ska inte inskränka på den anhöriges möjlighet att leva sitt eget liv. Inte heller medföra negativa konsekvenser för den egna hälsan eller den egna ekonomin. Det låter som självklarheter men är det inte. Årligen tvingas 100 000 svenskar antingen gå ned i arbetstid, eller rent av säga upp sig från sitt arbete, för att klara rollen som anhörig.

Anhörigas Riksförbund kräver därför en VAN-reform för att möjliggöra för arbetstagare att, med ersättning, kunna hjälpa närstående då det behövs. VAN (Vård av närstående) ska likställas med dagens VAB (Vård av barn) -en ersättning som idag ses som en fullkomligt naturlig rättighet av alla svenska föräldrar.

Ann-Marie Högberg
Förbundsordförande, Anhörigas Riksförbund

Anhörigas Riksförbund är en partipolitiskt och religiöst obunden organisation som stödjer anhöriga till människor som på grund av funktionsnedsättning, sjukdom eller ålder behöver hjälp att klara sin vardag. Anhörigas Riksförbund organiserar drygt 5000 medlemmar i snart 60 lokalföreningar runt om i landet.

Är du anhörig till närstående med samsjuklighet?

Så här skriver Kunskapsguiden:

Samsjuklighet innebär att man har två eller flera sjukdomstillstånd samtidigt. Samsjuklighet är mycket vanligt vid psykisk sjukdom och vid missbruksproblem.

Läs mera…

Problemet är att dessa personer ofta ”faller” mellan stolarna då det är både socialtjänsten och sjukvården som ska samarbeta och effekten ganska ofta blir att det är ett ”Svarte Petter spel”.

Vill du vara med och starta en erfarenhetsgrupp med andra anhöriga i samma situation, där du kan få råd och tips av andra och känna att du inte är ensam?

Hör av dig till Anhörigföreningen så hjälper vi dig igång!

Kontakta info@anhoriggbg.se eller 0735-28 98 28!

 

Utvecklingsdag inom Psykosvården

En av psykosavdelningarna på Mölndals Sjukhus arrangerade den 31 januari en utvecklingsdag för personalen (läkare, sköterskor, skötare, kuratorer) på ett konferenshotell i Nösund. 
 
Lena och Per Johan från Anhörigföreningen var tillsammans med en representant för IFS (Schizofreniförbundet) inbjudna att berätta om våra erfarenheter av psykvården ur ett anhörigperspektiv.
Vi upplevde att våra berättelser togs emot med stort intresse. De ledde till många frågor kring hur anhörigas kunskaper och erfarenheter kan tas tillvara i vården.  Vi kände att vi togs på allvar.

Årets första medlemsmöte

Föreningen hade sitt första medlemsmöte för i år 25/1. Mötet var välbesökt och trivsamt och med god fika.

Medlemsmötena är en viktig del av föreningens verksamhet. Mötena ska ge möjlighet till vila och återhämtning och utveckling. Genom att ta del av andras erfarenheter kan vi få nya insikter och utvecklas.

Som vanligt inleddes mötet med fika och praktisk information från vår ordförande Lena. Föreningen växer och nu är vi 115 medlemmar. Lena berättade lite om styrelsens arbete och vilka de är och vad dessa har för arbetsuppgifter. Styrelsen gör en stor och viktig ideell insats. Om det finns någon medlem som vill engagera sig mer i föreningen så finns det några arbetsuppgifter som styrelsen gärna överlåter till medlemmar.

Till våra medlemsmöten brukar vi bjuda in en gäst, kvällens gäst var Pia Danielsson, diakon i sjukhuskyrkan. Hon har lång erfarenhet av att möta anhöriga. I sitt arbetet möter Pia tre kategorier av personer, personer med psykisk ohälsa, anhöriga och vårdpersonal.

Pia delade med sig rikligt av sina erfarenheter från möten med anhöriga. Många anhöriga upplever en sorg över att det inte blev som de hade tänkt sig med livet och barnen. Livet blev annorlunda, det blev inte som man hoppades och drömde om. Det finns ”en bild” för hur saker ska se ut och vara. Inom denna norm ryms inte sjukdom och svårigheter. Fast normen ”skaver” lite hos oss alla.

Pia poängterade vikten av att ta hand om sig själv som anhörig och att försöka hitta utrymme för egen tid. Det är viktigt för att man ska orka och för att man inte själv ska bli sjuk och utmattad. Det är viktigt att våga må bra själv även om man har en närstående som mår dåligt. Många anhöriga mår som sin närstående, mår den närstående bra så mår man själv bra  Pia liknade denna symbios vid ”en hiss”. Den närståendes mående styr hissen men ibland måste man som anhörig kliva ur hissen och tänka på sig själv en stund och sitt eget mående.

 

 

 

 

Projekt Vuxensyskon

Projekt Vuxensyskon handlar om att uppmärksamma dig som har en bror eller en syster med en funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom.

Projektet drivs av Bräcke Diakoni och i vår kommer de att starta upp både samtalsgrupper och en workshop. Läs nedan om projektet och anmäl dig!

Anhörigas Riksförbunds nya kanslichef på besök hos Nka

Lina Brunstad är Anhörigas Riksförbunds nya kanslichef sedan fyra månader tillbaka. Lina har visioner om hur hon vill att det ska fungera bl a med samarbetet med Nka. Känns helt rätt! Nedan kan du läsa hela reportaget!

Läs om besöket här!

 

Behandling av spelmissbruk och spelberoende

Från den 1 januari 2018 gäller nya regler i socialtjänstlagen (2001:453), SoL, och i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), HSL. För hälso- och sjukvården innebär lagändringen en skyldighet att särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om en vuxen som barnet bor tillsammans med har ett missbruk av spel om pengar. Lagändringen innebär också att kommun och landsting ska ingå överenskommelser om samverkan kring personer som missbrukar spel om pengar.

Foldern som du kan läsa nedan innehåller en kort sammanfattning av kunskapsstödet. Den riktar sig till den som arbetar inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten och möter personer som har spelproblem, spelmissbruk eller spelberoende.

Behandling av spelmissbruk och spelberoende

Läs foldern här!

Föräldrar till missbrukande barn – en utsatt men osynlig grupp

Ständig oro, ångest, känslor av skuld och skam. Så upplever många föräldrar till missbrukande vuxna barn sin livssituation, enligt en studie från Malmö universitet.

I studien konstateras att dessa föräldrar är en utsatt grupp som hittills fått mycket lite stöd och uppmärksamhet från det omgivande samhället.

2018-01-18

Ständig oro, ångest, känslor av skuld och skam. Så beskriver många föräldrar till missbrukande barn sin livssituation. De är en utsatt grupp som hittills fått mycket lite stöd och uppmärksamhet från det omgivande samhället – något som en grupp forskare vid Malmö universitet vill ändra på.

Medan det finns mycket forskning kring livssituationen för barn som lever med missbrukande föräldrar så finns nästan ingen forskning gjord på det motsatta – hur livssituationen ser ut för föräldrar till missbrukade barn.

Sedan ett par år tillbaka driver forskarna Björn Johnson, Torkel Richert och Bengt Svensson ett forskningsprojekt på temat Föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem. Det består av två delprojekt: en kvantitativ studie där 700 föräldrar till missbrukande vuxna barn har fått besvara frågor i en enkät, och en kvalitativ studie som bygger på djupintervjuer med 32 föräldrar.

Många känner skuld och maktlöshet

Torkel Richert– Föräldrar vittnar om ångest och oro för barnets räkning. Många frågar sig vad de har gjort för fel och känner skuld för barnets situation. Det påverkar deras sociala umgänge, att de antingen inte orkar eller skäms, och isolerar sig istället, berättar Torkel Richert, filosofie doktor och universitetslektor vid Malmö universitet, och fortsätter:

– Känslor av maktlöshet är också vanliga. Att se sitt barn gå ner sig utan att kunna göra något, att inte kunna söka hjälp och kommunicera med sjukvården eller myndigheter å det vuxna barnets vägnar på grund av sekretessreglerna, upplevs som oerhört påfrestande. Många föräldrar blir sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa.

Vanligaste brottet

Studien skulle kartlägga två huvudspår. Dels den generella utsattheten bland föräldrar till vuxna barn med missbruksproblem, dels utsatthet för brott. Frågor kring brott var det största området i enkätstudien, men i de efterföljande djupintervjuerna visade det sig att det inte var det som föräldrarna upplevde som det värsta. Istället var det alltså den ständiga oron för barnet och maktlösheten som var värst.

Men brott begås och det vanligaste brottet som föräldrar utsätts för är stöld, av pengar eller värdeföremål. Skadegörelse och psykiskt våld, så som hot om att ta livet av sig, är också ganska vanligt. Fysiskt våld är ovanligt, men de som drabbas kan vara mycket utsatta.

Mest kvinnor i studien

Ett annat intressant resultat är den skeva könsfördelningen bland studiedeltagarna. Detta trots att forskarna försökte annonsera brett.

Björn Johnson– Av de 700 som deltagit i enkätstudien är 85 procent kvinnor. När vi sedan gått vidare med djupintervjuerna har vi aktivt försökt få med fler män och vi lyckades komma upp i en fjärdedel av de 32 intervjuade. Varför det är så kan vi bara spekulera om men det kanske säger något om vem som fortfarande tar huvudansvaret för hem och familj. Och vi vet tyvärr också att en del män lämnar familjen när den här typen av kris uppstår, säger Björn Johnson, professor i socialt arbete vid Malmö universitet.

Han berättar vidare att de män som engagerade sig i sina barn upplevde samma sorts oro och maktlöshet som kvinnorna, men kanske inte i lika stark omfattning.

Hoppas att resultaten ska underlätta

– Genom att gå ut brett med våra resultat ökar vi kunskapen i samhället i stort vilket kan minska stigmatiseringen. Vi tror också att det är viktigt att föräldrarna känner igen sig i andras berättelser, att de inser att det finns fler med samma problem. Det tror vi kan minska känslor av skuld och skam, säger Torkel Richert och Björn Johnson tillägger:

– Genom att sätta fokus på den här gruppen hoppas vi öka kunskapen hos myndigheter och beslutsfattare om att fler insatser behövs för att underlätta deras livssituation, inte minst vad gäller möjligheter att söka hjälp.

Text: Eva Bartonek Roxå

Senast uppdaterad av Carolin Lind

NKA:s första Nyhetsmagasin

Nu kan du ta del av det senaste numret av Nka:s nyhetsmagasin som är ett tryckt och digitalt magasin med aktuella reportage och artiklar inom anhörigområdet. 

Nka:s nyhetsmagasin utkommer årligen med två nummer. I det här numret sammanfattar de hösten 2017.

Några av rubrikerna i magasinet:

  • Nka driver vidare stödsajt för familjer med funktionsnedsättning.
  • Inspirationsdag om stöd till anhöriga till personer med psykisk ohälsa.
  • Livets möjligheter – en nationell konferens om personer med flerfunktionsnedsättning som riktar sig till anhöriga, personal och beslutsfattare.
  • ”Barns behov att stöd kan inte vänta” – en konferens om späda barns rätt till hälsa och utveckling.

Läs nyhetsmagasinet här!

Fotocollage om året som gått