Vad är anhörigstöd?

Foto: Hidvi Group

Anhöriga står för en mycket stor del av vården av närstående. Att vårda en närstående kan ge glädje, men ibland kan man som anhörig själv behöva stöd.

Det är kommunen som enligt socialtjänstlagen (SoL) är skyldig att erbjuda olika former av stöd åt anhöriga som vårdar sina nära. Vilken typ av stöd man kan få skiljer sig mellan olika kommuner.

2009 skärptes socialtjänstlagen från att kommunerna ”bör” erbjuda stöd till anhöriga till det mer förpliktigande ”ska” – socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Man slår även fast att anhörigstödet ska vara individuellt och flexibelt.

Exempel på anhöriga som har rätt till stöd:

  • anhöriga till personer med fysisk funktionsnedsättning
  • anhöriga till personer med psykisk funktionsnedsättning
  • anhöriga till personer med utvecklingsstörning eller annan intellektuell funktionsnedsättning
  • anhöriga till personer med långvarig psykisk sjukdom
  • anhöriga till personer med långvarig eller kronisk fysisk sjukdom
  • anhöriga till personer med missbruks- och beroendeproblematik
  • föräldrar till barn under 18 år med någon av ovanstående sjukdom eller funktionsnedsättning
  • föräldrar till vuxna barn med någon av ovanstående sjukdom eller funktionsnedsättning
  • vuxna barn till person med någon av ovanstående sjukdom eller funktionsnedsättning.

Utöver det offentliga stödet finns många organisationer och föreningar som erbjuder anhörigstöd.

Individuellt vad man behöver

Endast anhöriga kan definiera vad anhörigstöd är. Behovet av stöd ser olika ut beroende på många olika saker. Anhöriga känner ofta bäst själva vad för sorts stöd som skulle kunna underlätta vardagen.

Anhörigstöd kan vara många olika insatser som direkt eller indirekt riktar sig till den som ger stöd eller vård till en närstående. Direkt anhörigstöd kan vara samtalsgrupper, information, ekonomisk ersättning för förlorad arbetsinkomst och avlösning exempelvis. Indirekt anhörigstöd skulle kunna vara hemtjänst, korttidsboende och bostadsanpassningar.

Ska underlätta

Tanken är att anhörigstödet ska underlätta den anhöriges vardag, fysiskt, psykiskt och socialt. Stödet ska också bidra till en ökad livskvalité och välbefinnande för anhöriga och de som vårdas. Även om lagstiftningen som berör anhörigas rättigheter till stöd har skärpts behöver det göras mer för att anhöriga ska få en starkare position i samhället.

I en del kommuner upprättas skriftliga anhörigstödplaner för anhöriga. Det sker i samtal med anhöriga och ansvarig för anhörigstöd inom kommunen där individuella behov och insatser identifieras.

Läs Socialstyrelsens vägledning Stöd till anhöriga, som riktar sig till Sveriges kommuner.

Källa: www.anhorighandboken.se

Förbundsnytt för juni – Anhörigas Riksförbund

Några rubriker: 

  • Ordförande har ordet
  • Medlemsförmån – Mindful Tapping
  • Erik Ward tar emot samtal 

Läs hela nyhetsbrevet här

Glad midsommar!

Artikel från tidningen ÅSS Emellan

Här är en artikel publicerad i Svenska Ångestsyndromsällskapets tidning ÅSS Emellan, det var ett temanummer om anhöriga. Artikeln är skriven av Mona Ringebrand.

Anhörigföreningen vill påverka och förändra.

Syftet med Anhörigföreningen Göteborg är att skapa en plats dit anhöriga kan vända sig och träffa andra i liknande situation. Föreningen vänder sig till alla anhöriga oavsett diagnos.

Jag träffar Jaana Laitala som är sekreterare i Anhörigföreningens styrelse. Det hon ser som den stora fördelen med föreningen är att den är till för alla oavsett ålder och diagnos.

– Man har mycket gemensamt som anhörig. Det handlar ofta om att orka finnas där och stötta på bästa sätt men också att orka med sig själv och få utrymme för det. Det är viktigt att ha en plats där man kan prata av sig om hur jobbigt och svårt det kan vara ibland, vilka svårigheter man stöter på och få och ge råd och tips till varandra. Jag hade varit glad om jag hade hittat föreningen tidigare när min mamma var sjuk till exempel.

Anhörigföreningen Göteborg har ca 100 medlemmar och verksamheten finansieras av medlemsavgifter och ett litet kommunalt bidrag. NSPHiG (Nationell samverkan för psykisk hälsa i Göteborg) sponsrar också verksamheten. Idag har föreningen ingen egen lokal men lånar av Anhörigkonsulenterna Centrum. Förutom möten, caféträffar, intressegrupper och samtalsgrupper direkt i verksamheten arbetar föreningen även i ett större perspektiv.

–Vi har som mål att påverka politiker, sjukvård och aktuella myndigheter med syftet att se till att riktlinjer avseende anhörigperspektivet följs och implementeras i den kommunala verksamheten. Vi skulle gärna se att kommunen hade ett kommunalt anhörigråd som bland annat bevakar detta. I kommunen finns till exempel redan pensionärsråd, funktionshinderråd och ungdomsråd, säger Jaana Laitala.

Hur gör jag som anhörig om något inte fungerar?

Foto: Symbolbilder

Om man som anhörig eller patient upplever att något inte fungerar, eller om man är missnöjd med exempelvis ett beslut, vård eller stöd, har man rätt att klaga och lämna synpunkter.

Det finns flera olika instanser att vända sig till med klagomål. Det kan vara bra att be om skriftligt svar när man klagar för att i lugn och ro läsa svaret och undvika missförstånd.

Vänd dig i första hand direkt till den person inom vården som har utfört undersökningen eller behandlingen. Ofta kan missförstånd och oklarheter redas ut på det sättet. Man kan också alltid vända sig till chefen vid den enhet där man fått vården. Om man anser att ett brott har begåtts inom vården ska man göra en polisanmälan. En sådan anmälan kan till exempel gälla vållande till annans död.

Patientnämnden

Patientnämnden (PaN) är den förvaltning dit man kan vända sig med frågor eller problem som rör i stort sett all offentligt finansierad vård; landstingets hälso- och sjukvård, kommunernas hälso- och sjukvård i särskilda boenden, privata vårdgivare som har avtal med landstinget eller en kommun, handikapp- och habiliteringsverksamhet samt folktandvården och den tandvård som landstinget finansierar. Patientnämnden är en fristående och opartisk instans som finns i alla landsting/regioner.

Inspektion för vård och omsorg (IVO) ansvarar för tillsyn över hälso- och sjukvård, socialtjänst och verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Myndigheten ansvarar också för viss tillståndsprövning inom de områdena. Det är IVO som har ansvar för att utreda anmälningar, till exempel lex Sarah och lex Maria.

Lex Sarah

Lex Sarah är en bestämmelse i Socialtjänstlagen som innebär att den som arbetar med att ge service och omvårdnad inom socialtjänstens område är skyldig enligt lag att rapportera missförhållanden och risk för missförhållanden i verksamheten.

Övergrepp kan vara om personalen använder hårda tag eller hotar och skrämmer äldre, funktionshindrade eller personer som tvångvårdas av SiS. Det kan handla om:

■ fysiska övergrepp som slag, nypningar eller skakningar

■ psykiska övergrepp som bestraffningar, hot, trakasserier eller kränkningar

■ sexuella övergrepp

■ ekonomiska övergrepp som stöld, förskingring eller utpressning

Lex Maria

Lex Maria är en lag som innebär att ett landsting/region eller en kommun ska anmäla till IVO om en patient drabbats av, eller riskerat att drabbas av, en allvarlig skada eller sjukdom. Skadan, eller risken för skada, kan ha skett i samband med en undersökning, under vård eller behandling.

Anmälan ska vara hos IVO senast två månader efter att vårdskadan inträffade. Som patient, eller i vissa fall närstående, ska man få information om att anmälan har gjorts och dessutom få möjligheten att beskriva vad som inträffat eller vilken risk man utsatts för.

En lex Maria-anmälan kan också handla om:

■ att en person fått felaktig eller otillräcklig information

■ förväxlingar, felaktiga förskrivningar, feldoseringar eller felexpedieringar av läkemedel

■ utebliven eller fördröjd undersökning, vård eller behandling som man borde ha fått

■ felaktigt utförd undersökning, vård eller behandling

■ brister i arbetsrutiner, i vårdens organisation eller i samarbetet mellan olika vårdenheter

■ otillräckliga resurser vad gäller kompetens, bemanning, lokaler eller utrustning, som gör att verksamheten inte kan bedrivas på ett säkert sätt

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) är en myndighet som prövar behörighetsfrågor avseende legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Det är bara IVO, Justitieombudsmannen och Justitiekanslern som kan göra anmälningar till HSAN. Från och med 1 juli 2015 är Socialstyrelsen värdmyndighet för HSAN.

ANHÖRIGAS RIKSFÖRBUND TIPSAR
Det finns assistansföretag som erbjuder kostnadsfri juridisk hjälp även om du inte är kund hos företaget. Assistansföretagen har ofta lång erfarenhet av att arbeta med barn, ungdomar och vuxna med varierande hjälpbehov. Dra dig inte för att söka hjälp att överklaga och ställa krav.

Källa: http://anhorighandboken.se

 

Kort varsel Utflykt imorgon 15/6

Anhörigstöd Hisingen har en utflykt imorgon till Styrsö.
Alla är välkomna även om man inte bor på Hisingen.
Träffas 9.30 vid Saltholmen, båten går 9.50.
Se mer information i bilden
.

Sommarlov!

Trots ett lite lätt förvirrat väder, är nu sommaren äntligen på ingång. Vi i styrelsen vill passa på att önska er alla en glad midsommar och en fortsatt solig sommar!

Den 14 juni och 23 augusti har ett sommarcafé öppet kl.12-15 på Anhörigcenter, Karl Gustavsgatan 63.

Vi ses på nästa medlemsmöte den 31 aug.

Ta hand om varandra

Soliga sommarhälsningar

Styrelsen

 

 

Betydelsen av att få möta andra anhöriga för stöd, samtal och gemenskap

När en närstående drabbas av fysiskt eller psykisk ohälsa, så drabbar det även dig som anhörig. Många av oss anhöriga har vänt ut och in på oss själva för att skaffa information och kunskap om diagnosen som har blivit ställd. Vi stöttar, vårdar, tröstar och hjälper, vi gör allt i vår makt för att vår älskade närstående ska få ett så bra liv och vardag som möjligt.

Vi gör allt detta av kärlek, men tyvärr så finns det en stor tendens att vi glömmer bort oss själva. Tyvärr känner också många en rädsla och skam över att prata öppet om vad de går igenom.

I våra erfarenhetsgrupper möter du andra anhöriga som har liknande erfarenheter som du själv. Här finns inget att skämmas över, vi förstår och vi vet hur det kan vara och är. Vi har alla någon närstående med fysiskt eller psykisk ohälsa. Vi träffas i mindre grupper, var tredje vecka. Här pratar vi om livet, vardagen och utbyter erfarenhet. Här möts du av förståelse, omtanke, ett lyssnande öra och värmande och stöttande ord.

Känslan av att möta personer som själva har liknande problematik, där man kan prata öppet utan att behöva vara rädd för vilket bemötande man får, den känslan kan ge en lättnad och energi.

Vi i Anhörigföreningen Göteborg har märkt ett ökat intresse och behov av våra erfarenhetsgrupper. Våra förhoppningar är att kunna utöka och skapa fler grupper.

Då vi har märkt att beroende på vilken roll du som anhörig har, förälder, barn, syskon, partner, så kan behoven skilja sig lite. Men i grund och botten har vi alla samma behov, att få möta likasinnade, förstående människor, där vi kan få prata och framför allt dela med oss av våra erfarenheter och vår vardag, utan att behöva förklara en massa.

Idag har vi en erfarenhetsgrupp för män och två som är öppen för alla oavsett kön. Till hösten hoppas vi på att kunna starta bland annat en erfarenhetsgrupp för syskon. Vi utökar till fler grupper efter behov.

Känner du att detta är något för dig? Vill du ha mer information? Hör av dig till Anhörigföreningen Göteborg. Oavsett om du behöver någon som lyssnar, vill dela med dig av din erfarenhet eller bara ha en kram… Dina känslor, tankar och välmående är viktiga för oss.

Vi finns här för dig. <3

 

 

Anhörigföreningen Göteborg

Kontakt: info@anhoriggbg.se

Tel: 0735-289828

 

Organisationen viktig för att anhörigstödet ska nå ut till alla grupper

Veronica Eriksson, anhörigsamordnare i Degerfors kommun. Foto: Privat

Anhöriga är en grupp som kan vara svår att nå. Därför är det viktigt att varje kommun har en strategi för hur man ska nå ut till anhöriga i behov av stöd.

I Degerfors kommun har man placerat anhörigsamordnaren Veronica Eriksson direkt under chefen för socialförvaltningen. På så sätt får hon en naturlig ingång till samtliga verksamheter – och deras anhöriga.

Veronica Eriksson arbetar 50 procent som anhörigsamordnare och måste därför begränsa sitt uppdrag.

– Jag arbetar framförallt övergripande strukturellt med anhörigfrågor. Jag har till exempel varit på arbetsplatsträffar inom omsorgen och poängterat vikten av ett anhörigarbete samt informerat om lagen. Chefer och handläggare vet vem jag är och jag vet vilka de är. Då är det är lättare att samarbeta och fånga upp anhöriga i de olika verksamheterna, säger Veronica Eriksson.

Övergripande funktion

Ingmar Ångman är chef för socialförvaltningen och poängterar att man i Degerfors kommun ser anhörigsamordnaren som en övergripande funktion för förvaltningen.

– Anhörigsamordnarens huvudsakliga uppdrag är att stödja verksamheterna i deras anhörigkontakter. Det viktigaste anhörigarbetet utförs av hela personalgruppen i de vardagliga mötena med anhöriga på boenden och i övriga verksamheten, säger Ingmar Ångman.

– Genom att placera funktionen direkt under förvaltningschefen så betonas den strategiska rollen.

Utöver det övergripande arbetet erbjuder Veronica Eriksson även anhörigstöd i form av bland annat stödsamtal och anhöriggrupper inom demens, missbruk och psykiatrin. Men hon betonar att det inte alltid är lätt att komma i kontakt med anhöriga och hon efterfrågar ett närmare samarbete med primärvården och landstinget.

Svårt inom psykiatrin och missbruk

– Den grupp av anhöriga som är svårast att nå skulle jag vilja säga är inom psykiatrin och missbruk. Degerfors är en liten kommun, ”alla känner alla” och det är svårt att vara anonym. Det är på gång ett samarbete med Karlskoga gällande missbruksgruppen. De anhöriga som finns i Degerfors som jag kommer i kontakt med har då möjlighet att få delta i anhörigträffar där, säger Veronica Eriksson.

Hur arbetar du med att sprida information om anhörigstödet?

– Vi har broschyrer som lämnas till alla verksamheter. Biståndsenheten tar med sig och delar ut den vid nya vårdplaneringar. Det finns också en sida på Degerfors hemsida under vård, stöd och omsorg. Vi ingår i ett länsnätverk på anhörigcenter i Örebro och det finns ett samarbete med anhörigföreningen och Svenska kyrkan. De hjälper till att hänvisa anhöriga om de har behov av en kontakt med mig. Jag har också ett bra samarbete med socialhandläggare i kommunen.

Erfarenhetsgrupp för män

Upplever du att du har behov av samtal och stöd i din anhörigsituation? Då kan vår grupp vara något för dig.
Vi har alla en närstående med sjukdom som innebär funktionell nedsatthet.
Vi träffas ett par gånger i månaden för att stötta varandra genom samtal och utbyte av erfarenheter. Val av ämne och problematik väljer vi själva. Vi har samarbete med Vuxenskolan och kan få hjälp av deras studiematerial om vi så önskar. Våra sammankomster sker i Anhörigstöd i Centrums lokaler på Karl Gustavsgatan 63.
Är du intresserad eller vill veta mer kontakta ansvarig Mats Hällqvist tel 0707-71 45 18 eller email kristinarosen66@yahoo.se
Hälsningar Mats

Mansgrupp

Anhörigas Riksförbund vill ha större förändringar av närståendepenningen

Anhörigas riksförbund önskar möjlighet till stöd i längre perioder
Publicerat torsdag 25 maj kl 15.08
Två äldre personer som tittar på tv.
Foto: JESSICA GOW / TT

Regeringen presenterar i dag ett förslag som ska göra det lättare att få ekonomiskt stöd för att vårda en närstående. Men Anhörigas riksförbund efterfrågar en större förändring.

Alla har i dag laglig rätt att ta ledigt eller gå ner i arbetstid för att vårda en nära anhörig som är allvarligt sjuk. Men det är få som utnyttjar den så kallade närståendepenningen. Därför vill Regeringen nu förenkla regelverket.

– Nu stärker vi den här förmånen och slår ett slag för ökad flexibilitet och förhoppningsvis att fler får upp ögonen för att man har den här möjligheten, säger socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S).

Idag kan man vara helt ledig eller gå ner till 50 eller 25 procent i max hundra dagar, men enligt Regeringens förslag ska det också bli möjligt att gå ner till 75 procent och det ska bli enklare att växla mellan olika sysselsättningsgrader.

Ann-Marie Högberg är ordförande på Anhörigas riksförbund. Hon är positiv till förslaget, men tycker att det behövs större förändringar i regelverket, och vill se en utvidgning av de hundra dagar som närståendepenningen är begränsad till.

– Sverige har i dag nästan 1,3 miljoner människor som regelbundet vårdar eller hjälper en närstående. Så det behövs möjlighet till stöd i längre perioder. Det är inte alltid som det handlar om slutskedet. Man hjälper kanske en förälder som har en demenssjukdom eller vårdar en partner som har fått en stroke, säger Ann-Marie Högberg.

Annika Strandhäll bekräftar att förslaget inte innehåller någon förlängning av tidsbegränsningen på hundra dagar, men tillägger att det kan komma att förändras.

– Ja, det är klart att sådant lyssnar vi också till. Nu tar vi det här steget och gör det ytterligare flexibelt. Så får vi återkomma med om det behövs göras ytterligare förändringar. Men det viktiga för vår del är ju att få upp kännedomen och få fler att faktiskt se att den här förmånen och möjligheten finns, säger Annika Strandhäll.

Förslaget ska nu ut på remiss och om Riksdagen röstar ja kommer de nya reglerna börja gälla första januari nästa år.